Aftonbladet – 15 september 1863, sida 3

och de återstående. skulle följa efter om några dagar, så snart de. hunuit blifva i ordning.. Med detta besked affärdade han kuriren tillbaka till Soissons. Natten förgiek under anordningar och förberedelser, så att allt var i beredskap till aftåg den följande morgonen. Den första dagens marsch börjades åfven utan någon fara eller svårighet, och Carl af Montsoreau erfor till sin stora tillfredsställelse, att de soldater, som han uppbådat ifrån landsbygden rundt omkring, hade uppfört sig fredligt och ordentiigt ibland stadsboeraa, hos hvilka de varit inqvarterade öfver natten, så att intet klagomål afhördes, utan tvertom mången af dessa sednare vid afskedet sågs vänligt trycka handen på sina gäster och önska dem ell lycka på färden. Under den andra dagen, vid hvars slut de ankommo till Grisolles, hörde de rykten och berättelser rörande den kringströfvande ryttaretrupp, hvsrom hertigen af Guise talat i sitt bref. Landtfolket syntes särdeles glädja sig vid åsypen af den unge grefven och hans folk, och alltefter som tåget framgick genom byar och gårdar, samlades invånarne omkring honom för att klaga öfver begångna våldsamheter och bedja honom befria dem ifrån de roflystna främlingarne. Den tredje dagen, då de värmade sig till Montigny, erhöllos mera bestämda upplysningar angående dessa fienders verkliga ställning och förehafvanden. De sades hafva sitt egentliga tillhåll vid floden Mörne i de stora skogarne omkriog Gland och Ea Feru, hvarifrån de gjorde ströftåg för att uppsnappa resande emellan slottet Thierry, Ppernay och La Fertå, hvilken sednare stad de berättades hafva till någon del intagit och plundrat. Grefven af Loggres erhöll na många, if riga uppmaningar af landtmän och gods egare i den rika trakten, stt omedelbarligen anfalla dessa stråtröfvare och jaga dem öfver Marne,-deriill de utlofvade sin hjelp; men han ville, icke atvika ifrån den föreskrift hertigen af Guise gifvit honom, utan