Aftonbladet – 15 september 1863, sida 3

vanhederligt. Talaren uttryckte sin glädje och tacksamhet mut de röster som yttrat sig för för slaget. Yrkade bifall. Prosten Westerlund önskade helst afslag elle: åtminstone antagandet af K. M:ts propositior med ändring i tiden från 6 till 3 månader. För afslag talade jemväl doktor Sandberg; fö! bifall prostarne Söderberg och Lithner, samt kyrkoh. Otterström. Slutligen begärde doktor Ternström ordet och yttrade ungefär följande: Det är intet ondt som icke för något godt med sig. Räntans frigifvande är ett ondt, och det goda som skulle medfölja vore, att den kunde bidraga att minska lyxen och skuldsättningen, men det är icke lämpligt att göra ett probabelt godt för att få fett bestämdt ondt. Konkurrensen har hittills ej lyckats nedtrycka räntan, tvertom antager vår affärsställning en allt mer och mer äfventyrlig I fysionomi. När hönan ett steg klifver, andra foten följer med. Principiis obsta! Vid derefter anställd votering bifölls utskottets förslag oförändradt, med 24 röster mot 14; mot hvilket beslut reservation anmäldes af doktorerna Sandberg och Ternström samt prosten Lundholm. Andra punkten, med förslag att K. M:t må bestämma tiden för författningens trädande i gällande kraft, bifölls. Derefter föredrogs statsutskottets utlåtande n:r 150, i anledning af återremisser å betänkandet n:r 89, om anskafiande af medel till jernvägsbyggnaderna, i hvars tredje punkt eit af riksarkivarien Nordström föreslaget amendement antogs, såvidt referenten kunde uppfatta, af det innehåll, att fullmäktige i riksgäldskontoret må bemyndigas upplåna högst 35 millioner, samt att, om etta ej skulle be5nnas tillräckligt, bristen må fyllas af andra till riksgäldskontoret influtna medel (afseende detta förslag egentligen blott en bokföringsfråga, nemligen att räntan å inom landet utlånade jernvägsmedel skulle från byggnadsfonden eller räkningen n:r 2 öfverflyttas till den allmänna fonden eller räkningen nir 1, dels på det icke byggnadsfonden må blifva större än ämnadt varit, dels på det räntemedlen må kunna lättare disponeras). I sammanhang härmed proponerades af samme talare en förändrad lydels2 af mom. Di 4:de punkten, hvilka båda föreslager på tillstyrkan af biskop Annerstedt och professor Selander biföllos. För öfrigt antogos utskottets hemställanden oförändrade med undantag af mom, E uti samma punkt, der på riksarkivarien Nord ströms: förslag borttogos orden: samt räntevinster. Slutligen dels godkändes dels lades till handlingarne ekonomiutskottets memorial n:o 128, afstyrkande förening af landsbygd och städer till samhälligheter med lika rättigheter och skyldigheter; lagutskottets betänkande n:r 52, HNStyr kande eftergift å räntemedel åt kamrer Dahlgren; n:r 53 med förslag till voteringsproposition 1 förstärkt utskott om 28 mom. 2:dra punk: ten af betänkandet n:r 35; n:r 54, i anledning af återremisser, samt konstitutionsutskottets memoria! n:r 15, angående bondeståndöts talmans vägran af proposition å förslag om föreliggande för expeditionsutskottet att ingifva protoöfver vissa förstärkta utskotts samman: träden. Borgsreständet. Utan diskussion bifölls ,gammansatta bankooch lagutskottets betänkande n:r 2, med förslag till lag för icke sedelutgifvande banker. Samma utskotts betänkande p:r 3, tillstyrkande räntefrihet för 6 månaders papper, gaf anledning till någon liten diskussion. Hr Henschen trodde att med afseende på inteckningar, vådor kunde uppstå om man bifölle utskottets förslag. Huru vackert detsamma än toge sig uti teorien, vore dock praktiken något annat. Talaren skulleicke vilja medgifva räntefrihet för längre papper än 3 m naders och instämde i öfrigt i hr Nordströms reservation samt yrkade i denna syftning återremiss. Hr Sundvallsson motsatte sig förslaget alldeles och yrkade afslag. För bifall talade hrr Renström, Lindström och Lallerstedt. Hr Carlen anmärkte ett förvillande kommateringsfel, och ville med rättande häraf bifalla punkten. Genom votering antogs detta hr Carlens förslag till kontraproposition med 38 röster mot 8, som röstade för äterremiss. I hufvudvoteringen segrade äfven detsamma med 31 röster mot 10, som ville bifalla sådan den är. Mom. 2 föranledde också någon diskussion, Här öfverlemna nemligen rikets ständer åt Kongl. Maj:t att, om förslaget vinner. dess bifall, utfärda författning i ämnet när Kongl. Maj:t med afseende på förhanden varande förhållanden finner tidpunkten lämplig. Hrr Carln och Murån funno detta öfverflödigt. 878 riksdagsordningen talar om, inom hvilken tid K. M:tskall. lemna sitt svar å ständernas beslut. Hrr Björck, Wallenberg och Lallerstedt försvarade emellertid denna utskottets hemställan, såsom ganska ändamålsenlig, och påminte derom att tiden för en sådan förordnings utfärdande kunde t. ex. anses vara inne vid indragandet af ett nytt statslån, emedan vid den tiden är godt om penningar i landet. Hrr Henschen och Ödmansson yrkade likaledes bifall. Momentet bifölls. Derefter föredrogs expeditionsutskottets förslag till rikets ständers skrifvelse, n:r 121, angående de af rikets ständer vid denna riksdag beviljade medel till fortsäftning af statens jernvägsbyggnader. Efter uppläsandet deraf hemställde hr Björck om icke ståndet ville besluta att uppskjuta med justeringen af detta skrifvelseförslag tills man fått se hvad öde de här och i bondeståndet väckta motionerna, om föreläggande för expeditionsutskottet att trycka förstärrgta statsutskottets protokoller, kunde få. Hr Sundvallson motsatte sig denna hr Björcks begäran, under förmälan, att 49 8 riksdagsordningen lade hinder i vägen derför. Talmannen förklarade sig också med stöd at samma S, som stadgar att, der ett ämne tredje gängen förekommer, det ovilkorligen bör till afgörande företagas, förhindrad att göra en sådan proposition 8om hr Björck äskat. Hr Henschen förklarade. sig finna så mycket mera skäl att understödja denna propositionsvägran, som i alla fall dessa motioner, -på hvilkas afgörande man skulle vänta, endast röra frågors formella behandling. I sak är frågan redan afgjord. Hr Björck förklarade sig, vilja: vädja till ståndet; med anledning hvaraf votering angående denna propositionsvägran komme att. ega rum. Denna: votering utföll med 27 ja mot 15 nej, hvarigenom ståndet således instärmt i talmannens: åsigt och skrifvelseförslaget komme att till algörande företagas. id härefter skedd föredragning af detta skrifvelseförslag, som är afdeladt i flera punkter, rörande ständeinas särskilda beslut i fråga om östra, norra stambanorna och sammanbindningsbanan, uppträdde hr Björck med flera anmärkningar mot detsamma. Vid östra stambanan t. ex. hade ständerna bifallit K. M:ts proposition, men. med :afdrag å den af K. Mit proponerade summan af just det som K. M:t till expropriationer föreslagit. Utskottet har emellertid icke uttryckt anledningen till att ständerna gjort afdrag i K. M:ts förslag, utan ständernas beslut står der naket utan alla motiver. I afseende på norra stambanan hade utskottet bort nämna att kommunerna erbjudit sig att utan afgift upplåta jord. I afseende på sammanbindningsbanan hade ständerna beviljat just den summa K M:t begärt, inclusive hvad som blifvit begärdt till exnrantriatinonskastnaden och harde väl dotta hafva