Aftonbladet – 13 mars 1863, sida 3

En liten brottmålskhistoria i anledning af Vietor Hlingos stora roman: Samhällets Olyeksbarn. Den som skrifver dessa rader har icke ännu läst den berömde skriftställarens stora roman, men trotsar den likväl att kunna framställa en mera hjertgripande mälning af några samhällets olycksbarn än den enkla och sanningsenliga som härmed återgifves (med endast ett par obetydliga afvikelser i framställningen) ordagrannt efter fångvårds. styrelsens berättelse till regeringen för 1860. Det är predikanten vid länscellfängelset : Linköping, som förtäljer följande om tvenne blinda barn, af hvilka det ena i fängelse blifvit beredt och konfirmeradt till sin för. sta nattvardsgång ). Flickan Mathilda och hennes bror Oari Fagerströms Ilefnadsförhållanden, innan de kommo i fängeise, äro al en så ovanlig be: ekaffenhet, att jag icke tror mig taga der kongl. styrelsens uppmärksamhet i allt fö; stort anspråk om jag här tillåter mig at med några få ord vidröra dem. Dessa barr föddes af ett ännu lefvande, fattigt arbets tolk i Åtvids församling och voro jemte fen syskon, 7 af 8, blinda, bland hvilka Mathildz var den äldsta. Väl var brödet knarpt, si knappt att hungerns bleka skepnad icke st sällan stirrade in uti den torftiga backstu gan, som utgjorde deras föräldrahem, mel att derinne sutin sju barn, som från dera födelse icke sett Guds dag det var ävnm svårare. Andock ver detta ieke allt. I morgon i Maj lade iöräldgrarne råd bura d för dagen skulle mätta de många munnarne Väl funnos ännu nio kakor på brödstången ) Se A, B. för den 12 April 1862.