Aftonbladet – 11 februari 1863, sida 2

kritikens skalperingsknif genast stormlöpte emot den förtretliga nya nykomlingen Monitor, som nu påstods innebära hvarken någonting nytt her något dugligt. De lika bakvända som ofördragsamma anfall, som nu haglade mot kapten Ericsson och hans pansarfariyg, böra belysas, icke allenast af rättvisa för person, ulan ännu mer af iniresse för betydelsefulla historiska fakta. För Sverge är det af högsta vigt, att sanningen, så vidt den rörer ena eller andra sjökrigsmaterielens företräde, icke bortblandas; ty skola vi göra uppoffringar för att erhålla en tidsenlig materiel, medgifva icke våra tillgångar några storartade misstag, icke heller att såsom i England ock Frankrike, millioner uppoffras endast för att upprätthålla dagens politiska jemnvigt, utan afseende på hvad gagn derigenom befordras för morgondagen. Måhända skall det invändas, att denna fråga redan är utredd, att någon vidare granskning angående de olika krigsfartygens relativa värde med afseende på Sverges behof, icke är behöflig, enär den nyss afslutade sjöförsvarskomiten behandlat denna fråga och förordat pansarfregalter, såsom varande under närmaste nioåriga framtid den för vårt kära fädernesland mest ändamålsenliga sjökrigsmateriel. Sjöförsvarskomiten var onekligen en autoritet hvilkens ord äro af högt värde; men icke kan dess betänkande anses så helt och hållet tillfyllestgörande, att ej en ytterligare granskning uti ett och annat må vara tillåten. Den ifrågavarande komiltn nödgades dessutom afsluta sina arbeten vid en tidpunkt, som var en af de märkligaste sjökrigshistorien haft att uppvisa, hvarföre det också icke är att klan. dra, om komiten ej genast då kunde så uppfatta dagens frågor såsom den måhända nu skulle hafva gjort det. Vare härmed huru som helst, är dock ämnet af alltför stor vig! att dervid iakttega någon förstummande grannlagenhet. Hvad jag har sett, äfvenson den öfvertygelse jag efter samvetsgrann pröf ning inhemtat, skall jag oförbehållsamt ut tala — och endast för min bristande för måga ber jag om öfverseende. (Forts. följe.)