Aftonbladet – 29 januari 1863, sida 3

ker gifta om mig. Mitt bröllop kommer alt stå Om sex veckor.? Det läter godt, då kan här blifva trefligt. Detta dystra och tunga hem behölver verkligen en Värdinna eom med sin närvaro sprider glädje omkring sig. Jag fröjdar mig riktigt deråt och hoppas att Gud må göra dig så lycklig som milt hjerta önskar. Anna täckte Falkenstern handen. Han fattade och slöt den hårit i sin, sägande: Detta sednare kommer till större delen alt bero på dig, Vet du hyem som skall blifva min andra hustru? Nej, jag har ej den ringaste aning derom, och huru skulle jag också kunna hafva det, då j:g ej känner dina vänner och bekunta. Jag har ej några vänner, dertill är jag för rik, och om jag äfven egde sådana, tinnes blott en qvinna, hvars hand jag ville ega och denna qvinna Anna, är — du.? Falkenstern släppte henneshand och aflägsnade sig med hastiga steg. Anna såg efter honom helt öfverraskad, derefter utbrast hon i ett ofrivilligt skratt. Icke illa, min herr kusin, utropade hon. Ni behagar roa er på min bekostnad. Godt, jag skall vid första lägliga tillfälle återbetala er detta skämt.? Falkenatern återvände upp till terrassen och fann Walter der liggande utsträckt på en af sofforna. Mulatten var så försänkt i tankar att han tycktes icke märka sin husbondes ankomst, utan förblef i samma ställning, hvisslande på en egen melodi. tJag tror du slagit dig ner här för att svärma? sade Falkenstern och satte sig på en af stolarne. CAh, är kapten ännu uppelt utropade Walter, med väl spelad förvåning och sprang