Aftonbladet – 31 december 1863, sida 3

södra sidan om de i sednare tider uppförda. byggnader — Här funnos ensliga, öppna plat-: ser, der hon i fred kunde få andas ut; här, bröto sig Mars månads bleka solstrålar fram genom lörödelsens och den halft ramlade byggnadens breda remnor och !ockade henne med sitt löfte om vår och värme. Hon steg upp för tre eller fyra förfallva trappsteg och satte sig på något fragment af den heliga byg gnaden, bortom dem der solen lyste godt. Den hviloplats hon valdt, hade fordom varit ingång till kyrkan. Un der länge sedan förflutna århundraden hade de sy ndtulla, lidande menniskorna gått denna väg, just öfver den plats der hon nu satt, fram till bikts.olen. Af alla de olyckliga och cländiga qvinnor som under flydda 8 dehvarf hade trampat på dessa nötta stenar, i hade dock ingen varit olyckligare och eländigare än kon som nu hvilade sina fötter på dem. Hennes händer darrade då hon för stödja sig lade dem på hvar sinsida om s Hon flyttade dem.i sitt knä, de darrade ät ven der. Hon höll dem framför sig och såg undrande på dem, de darrade inför hennes ögon. FA :le8 som en gammal qvinna ge och jät dem åter sjunka ned på h sin si Denna morgon hude för första gången den lunga upptäckten tvingat sig på henne att hennes siyrka började vika just! vid den tid då hon gjort stiktest räkning ferpå, vid deu tid då den var henne mest: b-höflig. Mr Bartrams oväntade afresa hade eripit leone så häftigt, som om den för: henne hade varit den sväraste olycka hvilken kunde drabba henne. Deita hinder; lör vint B hevnes alsiot — ett hinder, i som vid ett annat tilltälle blott få mycket; mera skulle I t it all den kraft