Aftonbladet – 10 september 1860, sida 3

M:t i underdånighet anhålla, det täcktes E. K. M:t i tiåder öpphäfva dennå ärtilleripensionskåssa, i den delen som angår pensioner för krigsmän; men hvåd den andra delen angår, som rörer barns pensioner, nådigst låta förblifva vid det, som E:K. M:t-tille förene och nu särskildt behagat stadga. (Stadfästelse å regementschefens donation af dem honom såsom. lön anslagne Laboratoriehagen.) Och på det att detta regemente, såväl som hela armen, må kunna hugnas med tillräckliga pensioner efter långa och väl gjorda tjenster, så anhållå rikets ständer i underd. det E. K. M:t nådigst täckes Tåta inrätta en armens pensionskassa på följande grunder. f 1 ——— att alla vid regementena värande offi-ceråre, civile embetsmän och underofficerare, icke al lenäst efter 30 års tjenst; ega att vid afskedstågan-det erhålla, för sin öfrige lifstid, uti pension så myö-ket; som den lön på stat desednast uppburit, utan ock att samma förmån tillägges den, som nödgas taga afsked, då han i kronans tjenst blifvit så bräcklig, att han icke vidare förmår tjena; att generaler och militäre landshöfdingar ej få mera än öfverstepension, samt att enkor och barn efter aflidne pensionärer få ett halft års pension ( med halfva åralön) till begrafningshjelp., 2. Officerare, som taga afsked, må derjemte erhålla understöd (n. b. ackörd) af dem; som i alla grader Suecedera. Detta ackord fastställdes för indelta armåens infanteriregementer och skulle för öfrige regementer uträknas i proportion af egande löners belopp. 3 Förordnar att 6 9g af lönen årligen skola betalas till pensionskassan af alla deltagarne: 9. Föreskrifver att den afskedstagande vid -ackordets erbållande skall deraf erlägga 10 9 till pensionskassan: 4 23. Häraf anföres ordagrannt följande: — — mer som på detta sättet den andra hälften af rikets tjenstgörande undersåtare ännu blifva ttestängde från anständige och väl förtjente belöningar på deras ålderdom, och det icke annat kan, än vara en rubbning uti all god ordning när förtjent folk, som gå uwtur tjenst, sKola dela lön med dem; som egentligen förrätta sysslän, så äro riksens ständer föranlåtne hos: E. K. M:t 1 underd. anhålla, det måtte de välförtjente män, som skötå rikets civile sysslor, med så store pensioner bugnas, som deras löh vid afskedstagandet,: och på samma sätt låta samla under en direktion samnia slags fonder, som förut nämde äro för den militära kassans inrättande; men som denna kassa ännu är i mistving af en sådan summa, sony kan svara emot den, som åarmöns pensionskassa kommer att njuta af krigsmanshuskassan, så kunde framdeles en sådun fond utses, som häremot kan svara. Detta rikets ständers, utaf Axel von Fersen; Henrie Benzelius, Gust. Kjerrman och Olof Flåkahsson undertecknade, för svenska officerskårerne så skadliga och orättvisa memorial begynner med osanning, förstör ett talrikt regementes, reda till fullt gagn kömne alldeles enskildte pensionsinrätthing; förvandlar officerarne från burgne embetsmäti till snart sagdt tiggare; ålägger dem en skuldsumma af mer än 7,500,000 rår riksmynt; införer de förhatlige tjensteköpen; tillägger uti samma , om af tänklöshet eller ironie lemnäs osagdt, att ackurat tour vid befordringarne skulle Hädanefter följas, just då hvarje fattig officer tvangs genom de höga tjensteköpen att afsäga sig en välförtjent befordran, samt slätär med att vilja beredaå rikets civile embetsmän, hvilka redan voro i besittning af en förmånligare pensioneringsrätt än militären någonsin haft, samma hårda öde, hvilket desse bittills, likväl lyckligen undgått. En extra följd för artille riregementet utaf ständernas tillgörande var att dess pensionsfond, som redan 1748 upppgick till mer är 400,000 daler silfvermynt, tillgreps utan att ringaste spår dertill kän upptäckas hvarken uti armöns pen: sionskässas eller statsverkets handlingar. Den enda upplysning, som erhållits derom, är af en artilleriofficer, hvilken var i tjenst 1756 och ännu lefvande inom första decenniet af detta sekel. Han förklarade att fan eller hans själafränder, mössorna, tagit penningarne — det sednare icke otroligt, då man känner de skamliga mutningshistorierna från denna tidpunkt. Uti rådskammaren, detta ständernas bedröfliga echo, väckte frågan icke ringaste motstånd eller ens diskussion. Der beslöts under den 5 Nov. samma år att memorialet skulle befordras till trycket under form af köngl. kungörelse. Denna utfärdades under den 10 Januari 1757, ordagrannt i likhet med ständernas memorial samt med tillägg af uträkningar öfver hvad som skulle betalas uti ackord vid öfriga regementen utom indelta infanteriet. Om flera regementen protesterade emot den orimliga åtgärden, kan icke pu med fullkomlig säkerhet utrönas. Från artilleriregementet insändes dock en skarp protest till K. Maj:t, men den föredrogs icke ens, utan återficks med en välment oundertecknad varning från ett af riksråden: till de gode hrr artilleriofficerare att icke skrifva halsarne af sigsamt en påminnelse om ständernas makt, tillräckligt bevisad genom de ännu rykande stupstockarne.s Dermed var saken i denna fribetens tid afgjord utan appell. Återstod endast att underkasta sig. Den minskning uti löneinkomst, som indelta armåns officerare fingo vidkänpas härigenom, kan icke oppgifvas, då ej med säkerhet kännes till hvad belopp lönen vanligen uppgick, men förhållandet, som uppstod vid de tvenne bäst aflönade regementen inom rärfvade armön, inhemtas af nedanstående tabell. hvarföre 4), nu utgöra 1 rår efter 1830 års myntunt de KAh Ken