Aftonbladet – 10 september 1860, sida 3

JAfdrag enligt 1456 om 5 års ständers beslut. w IE. 2070 se FT tTö 5 z55 Do CJ EE Be (EA ve 2 re NW -E Le PE) RÅ Ge söke Fö BES ER SN ER 285 RR 3 UF I Bar 7 ISM HE Sör 1,413: 331.960: —! 84: 801 368: 53 — 913: 331 560: —I 54: 801 298: 53 — 870: 66 440; —I 52: 24) 378: 42 — 413: 33 320: —I 24: 80) 68: 53 — 413: 33) 213: 37 24: 801 175: 20) — 273: 33) 186: 66) 16:18). 70:49 —— 273: 33j-160:—1 —16:-1897: 15) — 1,500: —i 960: —j 90: —I 450: —-I —— — 900: — 560: —I 54: — 4 NES 666:66! 560: —! 40: —1! 66: 66 —— — 400: 1 560: 24: — 184: 600: -—1 400: —1 36: —b 164: Jo 405:.—1 400: 24: -—— 24: 300: — I 490: — 18: — ——JL 118: — 300:—) 240: —I 18: — 42: jr —— 300: — 106: 661 18: —I 175: 33 — — 200: — 86: 66) 12: —) 101: 33, — — 160: — 66: 66 9: 60 83: 73 — efter. dess utfärdande: togo afsted; men för brilka tjenade lång tid.derefter, b!ef förlusten så mycket större, hvarföre den. heller icke. åtlyddes vid meta än ett regemente. 1833 års krigsbefäl boslöt att ackorderna skulle återfås df alla samt sedermera försvinna genom amorttring, Denna åtgärd var riktig och ionebar iogen orättvisa men nog kan man med fog klandra att regeringen icke gjort ett.enda försök att-förmå de snart derefter sammanträdande ständerna till att befria åe illa lönta officerarne från amorteringsafgifternas erläggande, en fordran så mycket billigare, som Ständerda, utan armens hörande och emot dess vilja, ensamme voro. upphofvet. till de förhatliga och skadliga tjemsteköpen. Emellertid få nuvarande och kommande generatioh af officerare plikta för misstag, begåogna af 1756 års ständer, blodiga å åminnelse. : Påståendet, att svenska armån blifvit illa behandlad både af konung och ständer, torde vara bevisadt.. Återstår blott att undersöka om den gjort sig förtjent åf dylikt behandlingssält. Ansvaret för 1741 års orimliga ochilla förda krig hvilar Heltöch hållet på det rådande riksdagspartiet, hvars intriger icke upphörde ens uti lägret. 1756 och följande års krig, då ständernas förstnämnde år fattade beslut omr ackorderna kändes som bittrast, kastades armen utan förråder, utan utredning, öfver till Pommern. Den slogs der alltid väl, eburu Mycket den än Id, och att krigets utgång !ef ynklig, var ieke dess, utaa det af ständerna tillsatta rådets fel, ty detta förbehöll sig rättighet att leda operationerna, glömmande att det dertill saknade förmåga och att armåns rörelser blixtsnabbt måste bestämmas. H 1788-90 årens krig var hedrande för svenska armön. Om An alsförbundet några ord längre fram. 1808 och 9 årens krig visade att finska armen, jemte de få med den förenade svenska trupper, nära voro. oöfverträffliga — och hade icke. en vansinnig konung styrt rikets öden, torde ryssarne dyrt rått betala sin trolöshet 1813 och 14 var svenska armån ringa använd, men ådagalade både mod och duglighet vid alla de tillfällen den fick äppträda. Detta i afseende på rikets yttre försvar, men sven: arnön har, äfven ivom sitt eget land, en anarsfull pligt att uppfylla, okänd af mängden, kanda till och med af dem som ålagt den, ty i Sverge talas och skrifves mycket, men minnes och tänkes ringa: Svenska. militären aflägger ed på att: med lif och blod försvara det kozungsliga väldet, somt riksens ständers fit och rättigheter, allt i öfverensstämmelse med ikets grundlagar, söm till alla delar skola lydas och ef!erkommos. Detta är nuvarande edsformulär. De förut varande ända sedan 1721, hafva eg samma andemening, mer och mindre klart uttryckt. Till följd häraf måste hyarje svensk officer och