Aftonbladet – 17 augusti 1860, sida 3

-) mindre underb: än de uuvarande lärärne? -IoJå SSR pe de höga fölkskolo na skul! :t meddela det högre kunskapsmåttet!, ens Handelstidn. förnekar Ekströms i liga suniven för folkets upplysning, hvilken öpp sade T.: R., att han tviflade på att T. R:s skolpla vore bättre ocH mera möjlig att utföra än 1842 å författning, så må det icke väcka förundran o! prestmän, hvilka hafva den egentliga ledningen : folkskoleväsendet sig anförtrodd, i folkskolans tic skrift få framlägga sina tankar och erfarenheter, så som t. ex. nu sednast herr kyrkoherden —m—1) bvars artikel i sä hög grad framkallat Handelstic vingens missbag, I hvad mån Handelstidn:s påståer de, att folkskolelärareklassen blifvit en makt, och c makt hvaraf landet anses hafva haft mera skada ä gagp, eger grund, må de som sett folkskolorna p nära håll bedöma. Biskop Thomander yttrar om lar dets folkskolor och deras lärare i ett af honom n utgilvet arbete, De Kyrkliga frågornar, pag. 91: vi på folkskolorna, hur mycket är icke gjordt i dem på de sista aderton åren! I andra länder m. protestantisk bekännelse har man fått sig en här a kristendomsfiender bland skolmästarena; här ilande har denna fattiga arbetskår verkat ganska oförtrut. för goda och sedliga ändamål. Dessa ord betyd naturligtvis intet i Rudenschöldisternas ögon; mu; vi ställa dem bredvid T. R:s yttrande: jag har icke velat de fasta skolornas upplösning, utan snarcr upplösning af deras nuvarande lärarekår!s Mång: nu, och en efterverld skall utan tvifvel anse Tho manders ord för hvad de äro, hans verkliga, ge erfarenhet vunna öfvertygelse. Mången skollärs skall gömma dessa ord i ett tacksamt hjerta, och aflägga här å egna och Sverges folkskolelärares vög nar vår vördnadsfulla tacksägelse för det vänlig uppmuntrande omdömet. Är det icke bra smärtsamt för landets nuvarar. folkskolelärare att tänka: huru jag än må arbeta, . gör jag illa ändå, ty den skollag, hvarefter jag sk! lefva, säger T. R., omintetgör alla, äfven den mes duglige lärares bemödanden.. HarT. R rätt, h klagar man då öfver lärarnes lättja? Harhan o — och vi tro det, — hvarföre kastar man sig då ver den medborgare, han må vara lärare eller ej, sc: säger: T. R. har gjort ett skolossalt misstag ?a Nu i sista stunden af riksdagen söka T. R:s vänn offentligen inbilla . allmänheten, att många, mä! I många, af landets folkskolelärare redan fått en sor; fri bergning genom T. R:s mellankomst! Petitiorc: före riksdagen till K. M:t om hjelp ur det ekononi ska betrycket, undertecknad af nära 1000 folkskolc Flärare och förordad af skolornas förmän, skulle c: vara obefogad?! Denna manöver af Handelstidn. pi I minner alltför mycket om ansträngningarne vid vot ringen i de förstärkta utskotten sista riksdagen, c förslaget att höja minimilönen för folkskolelärarrt underkändes. genom två. rösters pluralitet. Det ti icke ett, utan flera tecken, som häntyda på att l IR:s: vänner, om ock emot sin vilja, äro, i föreninv I med obskuranterna, folkskolans allierade motståndar: IDetta löser ock mer än en gåta och förklarar bäö:: Handelstidn:s anfall på folkskolans Tidskrift. Huru långt skjuter icke Handelstidn. med sina yt: randen öfver målet! Tala ej om den löneförbättrin, T. R. förskäffat landets folkskolelärare; ty detär e I hän! Han yttrade ju sjelf, att det för både skola joch lärarne vore en vinst, om lärarne på andra banc sökte sin utkomst. Visserligen talade han om xt jen folkskolelärare borde;hafva minst 800 rdr i 153: jmen det vet ju en hvar att han ej då menade cr nuvarande lärarne, som han tvärtom önskade se a gå. Också ställdes så till vid sista riksdagen, a! regeringen, om: den än så gerna ville, icke kunc: gifva dugliga och nitiska lärare någon uppmuntrat hvadan ej mindre än 400,000 rdrännu stå inne :f förra riksdagens ansläg till folkskolorna, medan ntden herrskar i mången folkskolelärares boning! Hwr mången folkskolelärare, med håg och naturliga gåt vor för sitt kall, har ej önskat sig vara i danska folkskolans tjenst! Der har folkskoleläraren bröd och glädje för sitt redliga arbete. Hvad hår han i all mänhet i Sverge? Fattigdom i hemmet och oft: smädelser i ett par större tidningar, och ändå tala: man der så grannt om att folkskolefrågan är landets lifsfråga! Svart otacksamhet?! Det är lönen, säger Hardelstidn., som T. R. fått af skollärarne i landet för den godhet T. R. visade dem: Må yttrandet stå fö utgifvarens af Handelstidningen mag. 9. A. Hedlunds Ding! Han är grefve Thorsten Rudenschölds måg. Slutligen får jag anmärka, att äfven Ekendal måste i brist på prenumeränter upphöra med folkskolans Tidskrift, ehuru hän hade vida större statsbidrag än undertecknad och flitigt berömde T. R: Hade Handelstidningen håft kunskap om att folkskolelärare i bela kontrakter på många ställen hålla ett gemensamt ex. af För:n (emedan fattigdom tvingar der till), hvarigenom Tidskriften läses af minst 2000 personer, då hade berömmet till dem, som ej hålla Tidskriften, troligen uteblifvit. Stjernvik den 6 Juli 1860. TY. FR -