Aftonbladet – 15 februari 1860, sida 3

s iom votering, som utföll med 58 ja emot 30 n ; lå kontrspropositionen var afslag. — Visåterkomm ill-en redogörelse för öfverläggningen. Ständernas gemensamma öfverläggning I Jernvägslånefrågan. (Forts. från gårdagsbladet.) Friherre Sprengtporten hade väckt motion on införande af ett iohemskt fondsystem, som enligt ta iarens tanke skulle bilda en sparbank och ett förlaj för näringarne (?), hvarföre det fägnade honom at nyttan af ett sådant system blifvit af de tre föregå nde talarne erkänd. De skilde sig dock från ho som med afseende på frågan om lämpligheten at meddela en bestämd föreskrift derom nu. Friherre trodde för sin del, att upplåning af 1 million on året icke skulle utöfva någon tryckning på den in hemska penningemarknaden. Statsobligationerna kun de för öfrigt användas till liqvider både vid utbe talving af jordersättningar och vid liqvider af leve ranser till jernvägarne, t. o. m. till utbetalning a arbetslöner. Vore fråga om systemets etablerande stor skala, då medgåfve talaren att penningeställnin gen och de förbandenvarande tillgångarne borde ta gas I noga betraktande; men detta är icke nu fallet och det, vore af vixt attnågon gång en impuls gåfve och att början gjordes; eljest låta vi alltjemt tider gå oss ur händerna. Det af hr Bildt uti hans re servation framlagda förslag är, om dermed afses at lånekontrahenten skulle förbinda sig att äfven leve rera de 10 millioner, som först efter förloppet af : år skulle tagas i anspråk, så ofördelaktigt för kon trahenten att det skulle. komma att högst menlig inverka på lånevilkoren i allmännhet, enär man ve i huru hög grad den finansiella ställningen är be roende af den politiska samt huru osäker och obe räknelig denna är under nuvarande period. Vore de åter icke meningen att tillförbinda den utländske kontsahenten att lemna äfven det återstående belop. pet, hvartill skulle det då tjena att nu göra i ordning obligationerna? N Hr Ehrenboff upplaste ett skriftligt anförande, teri han yttrade, att finansfanatismen i våra dagar gripit omkring sig med icke mindre våldsamhet än religionsfanatismen. Skuldsättning kunde väl någon sång vara nyttig såsom undantagsfall och för att reglera intrasslade affärer, och det säges visserligen att här också nu är fråga blott om ett undantagsfall, jerövägsbyggnaderna, men talaren var öfvertyad, att frihandelsfanatismen nog skulle komma att göra skuldsättning till vårt normaltillstånd. För sin del trodde talaren, att lån alldeles icke vore behöfiiga för jernvägsanläggningarne, ty penningar till arbetarnes aflöning kunde åstadkommas derförutan, liksom jernvägsmaterielen äfven kan lemnas af landets egen industri. Uti den nu förevarande skuld sättningsfrågan få jernvägarne endast skylta för handelsintresset, hvilket sökt med sig förbinda ett annat wtresse, de skuldsattes. En utländsk skuldsättning måste ruinera landet och näringarne, om den icke blifvit föregången af en lagstiftning, som reglerar importhandeln. Det var exporthandeln som slukade 12 millionslånet), hvilket vi nu lätt kunnat betala, om det fonnits en lag, som hade tvungit importö rerna att betala sina skulder med landets egna produkter. Talaren ansåg orsaken till allt vårt finansiella elände vara att söka uti en lössläppt kredit-, bandelsoch näringslagstiftning,. Skulden ligger hos Stockholms Enskilda Bank, som uppsamlar penningar från alla vrår af landet och tillhandahåller dem it Stockholms börs för dess silfveruttagningar. Taiaren bestred all utländsk skuldsättning till förmån ör importhandelsintresset och instämde i bondestånlets yrkande, att bränvinsmedlen måtte användas för sernvägsarbetenas fortsättning, och han hoppades att t ridderliga svenska folket ej skulle kunna sjunka -ill en sådan krämarenation, att det gör sig till slaf. var under några penningemagnater. (Bravo från åtkilliga delar af salen, skratt från andra:) Statsrådet Gripenstedt; K. M:ts proposition röande medels anskaffande till statens jernvägsbyggsader innehåller fyra hufvudpunkter, nemligen : att 25 millioner skola anvisas för ändamålet och ankaffas genom lån mot fonderade statsobligationer; tt denna summa skall fördelas i 20 millioner utändskt och 5 millioner inhemskt lån; att banken skall deltaga i detsamma med 4 millioner i den utindska och 2 millioner i den inhemska delen; slutligen att betalningen af det temporära statslånet kall ställas i förbindelse med det nya lånet. Ehuru Sufvudsakligen instämmande med statsutskottets utåtande i ämnet, beklagar jag, att det förbigått eu f hufvadändamålen i den kungliga propositionen och som var djupt ingripande i planen, nemliger len inländska upplåningen, ty det utländska beror ill siffran af det inländska; och det är illa, att mar iu är okunnig om huru statsutskottet bedömer detta sednare. i Meningen torde ej vara delad derom, att 25 milioner böra anvisas till jernvägsbyggnaderna, men van hyser deremot olika åsigter rörande tvenne wfrudpunkter, först om det är rådligt att upptags sågot inhemskt lån och sedan om man ej på samma sång, som 25 millioner upptagas, bör derutöfver uppåna 10 millioner, eller tillsammans 35 millioner. Jag vill söka skärskåda den första meningsskiljakigheten angående den inhemska upplåningen. Opisionen derom har sällsamt ombytts. Det var ej ångesedan denna sak ansågs som en lifsfråga, och via andra utvägar betraktades som förderfliga. Nu ;yckes, att döma både af tidningarne och af yttranlen inom riksstånden, meningen ha ändrat sig, så stt man i detta ögonblick tvärtom anser inhemsk ipplåning. betänklig. K. M:t har ock i sin proposiion uttryckt den mening, att man borde med myc sen försigtighet beträda denna bana, och det är en riktig uppfattning af en talare; att denna upplåning skulle vara ovilkorlig. Det är tvärtom förutsatt, att len möjligen ej skulle komma att ske, och bestämnelser för denna händelse äro i propositionen intagna. — Nyttan af inhemsk upplåning framför utändsk torde vara så allmänt erkänd, att derom ej pehöfver vidlyftigt ordas. Den förra skulle bidraga att framkalla sparsamhet hos befolkningen genom len utväg den -lemnade densamma; att nedlägga sina besparingar i räntebärande papper. -Statsobligationer skulle ock kunna gagna säsom rörelsemedel, och skulle såsom grundfond för bankers rörelse ställa dessa på en solid bas, Också till kapitalöfverflyttning mellan länderna skulle de kunna tjena, så att fluktuationerna ej angrepe sjelfva bytesmedlen. Men tidpunkten bör med omtänksamhet väljas för systemets införande, och nu vore det vådligt, säger man. Detta måtte väl dock bero på den summa som är i fråga. Det skulle väl ingen kunnapåstå, att det vore farligt att upplåna till exempel 1000 eller 100,000 rdr. Frågan är således, om den nuv föreslagna summan kommer att medföra våda. Det ir 3 millioner, som skulle upplånas af allmänheten. Tre millioner är otvifvelaktigt en stor sumnia, absolut sedd, men betraktas den relativt eller i jemförelse med andra talförhållanden, så är den högst obetydlig. Hvad man i första rummet befarar är att le nu fast placerade summorna skulle blifva uppsagda; men inteckningarne på landet uppgå ej tili mer än 300 millioner, och de i stad antagligen till 50 millioner, så att 1: million om året, som nu är i råga, ej skulle göra mera än ; procent deraf. Ett sådant deplacement är ej af stor betydenhet. Jemör. man fluktuationerna mellan exporten och importen för olika år, så finner man huru ofantligt beydliga dessa äro i mån af konjunkturernä. Fluk? uationen från 1852 till 1853, blott å väruexporten 3 millioner rdr, från 1853 till 1854 17. millioner och rån 1854 till 1855 20 millioner, detta allt i sti sande. Märk väl hvilken ofantlig skilnad det. är,