Aftonbladet – 15 februari 1860, sida 3

derstödde hr Schwans förslag öm 85 millioner,Zmen, om detta ej kunde bifallas, att 25 millioner skulle upptagas i utländskt mynt; yrkade på återremiss. Hr Björck, som deremot talade för ett inhemskt fondsystem, ansåg att man borde bifalla utskottets betänkande, och kunde ej finna något skäl hvarföre man nu skalle upptaga 10 millioner mer än som behöfves. Förklarade, om en återremiss komme i fråga, att detta öfverensstämde med hans åsigt, synnerligast som han ansäg frågans afgörande ej fordra den rådska, som påyrkats, synnerligast som konjunktuerna ej för ögonblicket visa sig så ytterst fördelaktiga. Ansåg att frågan om jernvägslånet borde, i händelse af återremiss, förekomma i vanlig ordning i sammanhang med anslagsfrågans afgörande. Hr Hj.erta motsatte sig upplåningen af 35 millioner, men tillkännagat derjemte, att han ej var någon entusiast för det ishemska fondsystemet Plenum fortsättes i afton. Bondeståndet. Vid föredragningen af statsutskottets betänkande nr 51, angående de för fortsättningen af statens jernvägsbyggnader erforderliga medels upplåning mot statsobligationer å utländskt mynt, uppstodo långa debatter em de begge första punkterna, så att icke flera än dessa medhunnos. I fråga om första punkten, som afstyrker i bondeståndet räckta motioner, att bränvinsbevillningsmedlen må till jernvägsbyggnaderna användas, beslöt ståndet, i öfvereasstämmelse ned hvad Erik Ersson genast i början af öfverlägg ingen föreslog, att afgifterna för utminutering och utskänkning af spirituosa skola till riksgäldskontoret ngå för att till jernvägsbyggnaderna användas. Deu undra punkten, att ett amorteringslån må upptagas mot svenska stats-obligationer, lydande å utländskt nynt och utfärdade å utländskt språks, blef bifallen .enom votering, som utföll med 58 ja emot 30 nej, lå kontrspropositionen var afslag. — Visåterkomma ill-en redogörelse för öfverläggningen.