Aftonbladet – 15 februari 1860, sida 3

teBa LvUl sadelmunderingens anskaftfande och underhåll, som att underhålla ryttarehästarne under marscherna . mellan mötesoch mönstringsställena samt sqvadronernas samlingsplatser, det måtte rikets ständer för sin del besluta dels ätt under enahanda vilkor, som förra riksdagen fastställdes, eller att nödiga medel blifva å 4:de hufvudtiteln uppförda, rotehållarne vid kavalleriet i Jemtland befrias från hästarnes fouragering för marscherna emellan mötesplatsen och sqvadronssamlingsplatserna, samt att denna kostnad öfvertages af statsverket, att utgå af anslaget till armåns vapenöfningat, hvilket, derest samma anslag vid denna riksdag förlorar egenskapen af förslagsanslag, då torde böra förhöjas med ett belopp, motsvarande den nu tillkomna utgiften, hvilken ej lärer uppgå till mer än 300 rdr rmt, dels att, med rotehållarnes befriande från den af dem hittills bestridda andel i kostnaden för sadelmunderiogens underhållande, anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet eller krigskollegii departementer förhöjes med motsvarande belopp, eller, för vinnande af jemn summa, med 620 rdr rmt. Reservationer äro anmälda af hrr Nauckhoff och Wrangel. DAGENS PLENA. Ridderskapet ooh Adeln.: A Val till fullmäktige i banken: och riksgåldskontoret bestämdes: att föregå lördagen den 25 dennes. Derpå företogs till behandling statsutskottets betänkande n:o 51, angående de för fortsättningen af statens jernvägsbyggnader erforderliga medels upplåning mot statsobligationer å utländskt mynt, hvilket betänkande punktvis föredrogs. : .:sta punkten; afstyrkande väcktä miotioner om bränvinsbevillningens användande till jernvägarnes fortsättande, blef af ståndet bifallen, sedan hrr Eh-. renhoff och Stjernsvärd talat för afslag och hr D G. Bildt för bifall till detsamma. 2:dra punkten, tillstyrkande upplåning i utländskt mynt af medel för jernvägarnes fortsättande, bifölls sedan friherre Hugo Hamilton i ett längre amförande förordat densamma. 2 3:dje punkten, tillstyrkande K. Maj:ts proposition om. den utländska lånesummans bestämmande till 20 millioner, väckte en längre diskussion, uti hvilken deltogo: hr D. G. Bildt som, i enlighet med sin afgifna reservation, önskade lånesaummans bestäm. mande till 35 millioner; friberre Stjernsvärd, som talåde för 25 millioner; friherre Hugo Hamilton, som instämde med hr Bildt; grefve Liljenkrantz. som önskade bifall till utskottets förslag och förordade införandet af ett inhemskt fondsystem; hr Tornerhjelm, som röstade för 35 millioner och varnade för införandet af det inhmska fondsystemet. Hr Lefrn, som röstade för 25 millioner och önskade att banken skulle uti lånet deltaga på det sätt, att den för sina sex millioner bankosedlar, med hvilka den deltoge i lånet, skulle i stället erhålla för 6 millioner -vexlar af det indragna lånet; hr N. v. Koch, som började med att beklaga, det ständerna icke ställt sig K. Maj:ts önskan om skyndsamhet till efterrättelse, ty nu är den bästa konjunkturen redan förbi, och genom att hafva dröjt en månad kommer således lånet att stå 0ss dyrare än hvad fallet skulle blifvit om vi begagnat oss af den goda peningeställning, hvilken blifvit försämrad mera af öfverflöd på penningar å utländska marknaden, än af brist. Talaren ansåg sig icke kunna önska 35 millioners lån, äfven om han ville, först och främst derför att det torde vara svårt att få ständernas beslut att i detta fall öfverensstämma, för det andra att tal. icke trodde och icke ansåg någon kunna tro att man för nästa statsregleringsperiod skulle nöja sig med de återstående 10 millionerna, sedan man väl kommit i farten med att bygga Jernvägar. Så gerna som man då på nytt lånar en mindre summa, sedan man förklarat sig icke mera vilja låna, hvilket skulle försvåra negociationerna, borde man nu hålla sig vid 25 millioner. I fråga ;m det inhemska fondsystemet trodde tal. att ett så dant under denna statsregleringsperiod icke hade nåra särdeles utsigter för sig, såvida icke räntan sates så hög, att den skulle inverka störande på den nhemska industrien; hr G. M. Stjernsvärd önskade ifall till utskottets förslag om 30 millioner; statsådet grefee H. Hamilton, hvilken understödde K. Maj:ts proposition, enär han icke kunde anse infö: andet af ett inhemskt fondsystem på rivgaste sätt ådligt, hänvisande i detta fall på finansministerns.upp: ift vid den allmänna öfverläggningen, att. sparbanerna för närvarande hafva uti insatta medel en umma af 26 millioner, hvilket bevisar, att upplåingen inom landet af 5 millioner icke skulle vara ådlig, om den fördelas på flera år. Som ännu flera talare anmält sig, uppsköts fortsättningen af diskussionen till aftonens plenumy Presteståndet. Statsutskottets betänkande n:o 51, angående de för ortsättningen af statens jernvägsbyggnader erfordera medels upplåning mot statsobligationer å utndskt mynt, förekom till afgörande. Första punkn, afstyrkande motioner om de för bränvinstillverkningen och bränvinsförsäljningen stadgade afgifters invändande till bestridande af kostnaderna för statens jernvägsanläggningar, och andra punkten, hvari utskottet tillstyrker, att fr fortsättning af jernväsarne ett fonderadt a orteringslån må upptagas emot pvenska statsobligationer, lydande å utländskt: mynt och utfärdade å utländskt språk, biföllos. Tredje punkten, i hvilken utskottet tillstyrkt K. M:ts örslag; att denssmma som skall upplånas till fortsätande af jernvägsbyggnederna underåren 1860—63, må bestämmas til! ett belopp, motsvarande tjugo millioner rår Ymt,-uppväckte ca l4ng diskussion, som. varade inder hela plenwmn. För bifall bärtill talade professorerna Carlson och Agardh, kontraktsprosten Jan;on, prosten Tellbom och kyrkoherden Wennerström; ivaremot en lånesumma af--25,000,000 yrkades af loktorerna Gumeelius och Abr. Nordström, riksarkivarien Nordström, kontraktsprosten Almqvist, prostarne Berlin och Arrhenius samt komminiser Beckman. Doktor Sandberg ville hafva ett lån blott 19,000,000 rår. Ståndet biföll utskottets förslag efter votering med 32 röster emot 27, hvilka sistnämnda voro för det såsom kontraproposition uppställda förslaget om 25 millioner. Plenum fortsättes i afton. Borgaroståndet. Vid föredragning af statsutskottets betänkande n:r 51, rörande upplåning af erforderliga medel för fortsättningen af statens jernvägar, godkändes utskottets hemställan i första punkten, afstyrkande användan: det af de för bränvinstillverkningen och försäljningen inflytande medel till bestridande af jernvägsbyggnaderna, äfvensom andra punkten, tillstyrkande upptagandet af ett fonderadt amorteringslån .emot svenska statsobligationer, lydande å utländskt mynt ;och ut: färdade å utländskt språk. Vid föredragning åf 3:dje punkten, rörande sjelfva lånebeloppet, yrkade lrr Bohman och Bäcklin bifall. till utskottets förslag om 20. millioner. lir Wern redogjorde i ett längre förerag för. skälen, hvarföre han ansåg att det lån, som i itlandet skulle upptagas, borde höjas till 25 millioner. Hvad det inhemska fondsystemet åter angår, syntes han biträda det af. hr Gripenstedt vid gemensamma sammanträdet framlaggda förslag. Hr Bruhn biträdde hr Wzerns åsigt om 25 millioners utländskt ån, under den förutsättning, att staten derigenom skulle sättas i tillfälle att understödja och bispringa enskilda jernvägsbolag eller den enskilda företagsamheten, der sådant kunde finnas -behöfligt; eller att staten åtminstone skulle uppträda såsom en sorts. medlare för deras behof. Herr Wallenberg bekämpade det inhemska fond