Aftonbladet – 18 februari 1859, sida 2

MMMM MMMM svårigheter liksom begrafna i den fräsande stekgrytan. ke, som är så Rn på såser — och kapten Oddjers, som: sjelf kan lagavallting så bra! Jag kom i en riktigt helsosam alteration. Och sedan jag vikit upp ärmarna och kastat lockarna bakom öronen, skyndade jag att med egen; hand sammanvispa en kompositionssås, hyilken lyckades så väl, att den borde ba vunnit priset — ifall något pris varit utsatt för beredandet af såser. ; s Sjelf vill jag emellertid i mina tankar prisbelöna denna välsignade stekbränning, ty utom den .hade jag aldrig känt mig så fri från alla dumma intryck. Köket är för oss qvinnor det laboratorium, der vi afväga och filtrera våra oroande tankar och känslor, tills de slutligen bortdunsta under kokningsprocessen, En hel. qvart hade visst åtgått för mina experimenter — berrarne voro redan nedkomna från kontoret — och då Uljana slutligen klef före med stekfatety kom jag så modig efter, liksom jag aldrig i min lifstid varit ute på... glansk-is. Min herres och mans blickar sågo icke riktigt solklara ut, det jag dock bestämdt hoppats efter vår lilla försoningstvist på förmiddagen, Öm jag icke för väl kände att han vore ur stånd till sådana småaktiga intryck som förtret öfver väntan på middagen, så skulle jag trott att han deröfver ville visa sig missnöjd. Men, som sagdt, Åkes själ gömmer ingen småaktighet, och derföre var det väl någon annan anledning han hittat på till missnöje med . mig .....Holts ögon lyste af nöje — så göra de alltid, då Åke ser mulet på mig. Nå, kapten Oddjers — frågar mamma. Ja, kära mamma, hvad det var löjligt att ag någonsin fruktade för honom! Sn kom så enkelt, hjertligt ochBbehagligt