Aftonbladet – 18 februari 1859, sida 2

landa. OMM es sssvss—— Om diskussionen rörande de Oramerska teserna. (Slut från gårdagsbladet:.) När man såsom skäl för de döda språkens ärande vid elementarläroverket andrager, att lessa språk äro nödiga för ett vetenskapligt studium -af historia, filosofi, estetik co. s:V., så alar man icke längre om dessa språk såsom : andervisningsämnen inom elementarläroverket. itan om deras bevarande: åt den menskliga forskningen: Ty bland elementarläroverkens alumner torde icke -en bland tusende blifval vetenskapsman i den meningen, att han stu-: derar Livius och Thucydides såsom historiskä källor, d. v. 8. icke för språkets, utan för historiens skull, eller att han i Spinozas egna arbeten: söker kunskap om Spinozas filosofiska system; ov s. ve EF den filosofiska sraden åtminstone torde man, äfven för betyget laudatur, hafva nog af de större eller mindre sammandrag eller utdrag, dem andra ar källorna gjort. Man glömmer dessutom, att om: de döda språken böra af ofvannämdea skäl studeras, så har man väl samma skäl att studera de lefvande. Är det nog att läsa Shåkespeare i öfversättning, så må det ock göra till fyllest att på samma sätt studera Sofocles, och den nya tiden; så rik på vetenskapliga forskningar och segrar, har väl åtminstone lika stor rätt till en historia, som sagotiden. Den åter, som förordar latin och! grekiska derföre, att han i Grekland och Rom söker roten till bildningens träd, han glömmer att Roms litteratur är vida yngre än Greklands, och att ändå Greklands bildning en gång var barbari och mörker, då ljuset redan lyste klart öfver andra: länder, och att den rika bildning, som hade sanskrit till sitt tungomål, troligen ligger långt bortom der tid, då Grekland och Rom drömde sina första drömmar om sångens. och segerns: ära. Den, som förordar grekiskan såsom undertvisningsämne inom elementarläroverket, på det att ynglingarne må kunna lära sitt nya testamente på grundspråket, har förmodligen icke heller kommit att. tänka på, att den läsning af Novum, som medhmnes vid elementarläroverket, vanligen icke omfattar särdeles många blad, och. att t. o. m. i. pastoralexamer ganska goda betyg understundom erfordrat redövisandet af allenast nya testamentets Kistoriska böcker på. grundspråket. Skall mar dessutom af ofvannämda skäl behålla grekiskan, så får man väl icke heller gifva hebreiskan till spillo. Många med mig torde hafva bemärkt; huru tidens i längden oemotståndligå påtryck bragt saken derbän, att man likasom mindre håller på gamla testamentets skrifter. Det är dock lätt att bevisa, att om man icke skattar gamla testmentet, ur hvilket det pya. berättigar. sig sjelft, lika högt som detta senare, såsom gudomlig uppenbarelse nemligen, så lönar det sig icke längre att tala om hvarken grekiska eller hebreiska, såsom nödiga för studium af bibeln såsom relig:ons: urkund. Mot hvarje brådstörtad omstöpning af våra elementarläroverk, har jag uttryckligen reserverat mig i 18—19 teserna, der jag låter de döda språkens småningom fortgående utskjutande från elementarläroverket ske på icke mindre än 6 å 8 år: Och förändringen skall måhända ändå icke aflöpa utan att 1 många afseenden blifva Kännbar, Det är nemligen gifvet, att elementarläroverket icke kan förses medför de nya förhållandena: allölämps liga lärare anborlunda, än i samma mån läroverket sjelft hinner fostra sådana. Den,som besinnar detta; kan icke komma: att förorda någon våldsam orästörtning, Men hän måste lifligt tillråda, att man utan dröjsmål förbereder en reform, den tiden ovedersägligen fordrar, och hvilken sjelf skall erfordin så lång tid för sitt fullständiga genomförande. Att jag önskar skolans frigörande från allt beroende af kyrkan, det har jag öppet och ärligt erkänt. Mot kyrkans öfverdrifna anspråk förmår skolan allena värna förnuftets fätt i förhållande till uppenbarelsen.. Sådan är fortfarande min öfvertygelse. I-skolans frihet eller. beroende vill jag se värderhätaren af ett folks upplysning: Att naturkunnigheten kän få åtskilligt att invända mot bestående religionsformer, anser jag mer än möjligt; men att den skall kunna leda till Gudsförnekelse, nar aldrig fållit mig.in att tro. . Att en blind supranaturalism tvingar: menniskan att försumma utvecklandet af sina ädlaste krafter, i det den förbjuder henne att fritt begagna sitt förnuft, det torde deremot icke -kunna förnekas. -Ivår tid-förefäller mig ew religionsundervisning, som grundar sig på katekesen, men fruktar näturens studium, såsom ett värdigt motstycke till en nin grundad genomett från svårigheter liksom begrafna i den fräsande RR 1 IST AE SA RA