Aftonbladet – 11 januari 1859, sida 2

Läroverkskomitens betänkande. (Forts. från N:o 5.) Komiterade öfvergå derefter till en framställning af de af dem föreslagna nya undeivisningsplanerna såväl för den klassiska som den reala linien. Då vi förut (i A? 302 och 303 för förlidet år) redogjort för dessa läseordningar, få vi nu till dem endast hänvisa och öfvergå till de motiver, hvarmed komiten beledsagar sitt förslag, samt återgifva först den del deraf, som afser undervisningsplanen för dem, som läsa klassiska språk: De förändringar, komiten i afseende på de särskilta läroämnenas förhållande till hvarandra ansett sig böra i denna undervisningsplan föreslå, äro hufvndsakligen följande: Till följd af de klägomål, som från flera läroverk försports deröfver, att tiden för undervisning i kristendom skulle vara otillräcklig, har en timma mera blifvit anslagen för detta vigtiga läroämne i andra klassen samt i klasserna III, IV och V. I ordningen för de nyare språkens inträdande i undervisningen har komiten föreslagit den förändring, att tyska måtte läras i första klassen och med? delas före franskan. De inre grunderna för denna förändring, hvilken står i sammanhang med hela den plan, komiten tänkt sig för språkundervisningen inom skolan, utbeder sig komiten att få i underdånighet anföra i den särskilta motiveringen af sitt förslag. Dervid torde ock böra tagas i öfvervägande, dels att latinet, såsom varande det ursprungliga språket, bör betydligt mera underlätta inlärandet af det franska, än tvärtom, och fördenskull förekomma före det sistnämda, dels att nästan alla läroverk i vårt land under senare år antagit denna ordning för språkundervisningen. Det förut allmänna begagnandet af denna ordningsföljd mellan språken måste ock hafva till följd, att, ehuru en rubbning, utan allt tvifvel, kommer att under den närmaste tiden uppstå af en förändring i detta hänseende, denna rubbning likväl i det hela, då den beståri ett återupptagande af det språk, som tillförene varit det första, icke torde blifva större än om franskans användande såsom första vndervisningsspråk, hvilket ännu blott i halftannat år varit tillämpadt, skulle fullständigt genomföras. I de nyare språkens sammanlagda, timantal på det hela, har en tillökning skett med den fördelning dem emellan, att några få timmar Mindre än i den kongl, stadgan blifvit anvisade åt franskan, men deremot ett något större antal åt tyskan. För att förenkla undervisningen inom lägsta klassen och på det att för den spädaste skolåldern så få särskilta undervisningsämnen måtte föreskrifvas som möjiigt, har historien upptagits först iandra klassen, hvilket så mycket lättare synes utan mehn för lärjungarnes bildning kunna ske, som ett historiskt kunskapsämne, lämpadt efter deras uppfattningsförmåga, ändock kommer dem i första klassen från tvenne håll tillgodo, nemligen dels i bibliska historien, dels genom de i sammanhang med undervisningen i modersmålet meddelade berättelserna ur nordiska sagohistorien, hvilka i sjelfva verket böra utgöra den bästa inledning till fäderneslandets historia. Öfningen i välskrifning är, på det denna färdighet må redan vid den tidigare åldern vinna full stadga, fortsatt i ännu en klass, ofvanom de tvenne lägsta. Undervisningen i filosofisk propedeutik har af skäl, som nedanför skola i underdånighet närmare utveckJas, blifvit förlagd till skoltidens sista år. De vigtigaste förändringarne äro de, som blifvit i de särskilta läroämnena föreslägna i afseende på anordningen af undervisningens gång och dess fördelning på olika klasser, och torde komiten i detta afseende för hvart läroämne särskilt få i underdånighet anföra skälen till sina förslag och derfid genomgå dessa läroämnen hvart och ett för sig. ENsn Kristendom. Liksom kristendomen sjelf är något mera och något högre än ett blott vetande, bör otvifvelaktigt undervisningen deri åsyfta icke blott mine nets och förståndets verksamhet, utan gå ut derpå, att det religiösa sinnet alltmera väckes och det andliga lifvet stärkes. Bönestunderna med bibelläsning och en tjenlig förklaring af det lästa utgöra redan, enligt komitens åsigt, vigtiga momenter i denna undervisning. På de åt denna undervisning anslagna timmar inom skolans första klass har komiten ansett densamma böra begynna med läsning af den Bibliska historien, efter ett kortare sammandrag och med muntliga tillägg af läraren. Då någon kännedom af den bibliska historien förutsättes redan vid lärjungens intagande i skolan, så bör han utan ansträngning kunna hinna att väl genomgå detta ämne i skolans första och andra klass samt repetera det i den tredje. Samtidigt med bibliska historien börjar den kateketiska undervisningen. Det är Luthers lilla katekes, hvilken komiterade ansett böra läggas till grund för denna undervisning, och hvilken korta, kärnfulla lärobok man bör kunna fordra att gossen lär sig väl utantill, på det att den senare undervisningen må hafva en säker grundläggning i fasta och beståmda, i minnet fästade ord. Den Svebilisk-Lindblomska förklaringen har komiten deremot icke ansett sig böra upptaga såsom föreskrifven till utanläsning. Skalet härtill är icke det, att komiten icke anser läsningen af denna förklaring medföra nytta och välsignelse, utan det, att komitån tror sådana frukter af dess begagnande skola så mycket snarare framträda, om denna förklaring får återgå Rdr roar RRENO TIESERRETSESNNRETSRSEESKROREESANERTSSD GRS