professionen, och genom dr Gellerstedts: begagnande af denna nådiga dispens, ser jag mig i mistning af tillfälle att bedöma denne sökandes förmåga af muntlig vetenskaplig framställning och diskussion, hvarigenom lärareskicklighet i väsentlig mån kan ådagaläggas. — Det var följakligen endast på grund af den kungliga dispensen som prof. G. af prof. Lovån och af fakulteten förklarades kompetent. Prof. Bruzelius, som då var G—s domare, vari detta afseende mindre sträng än prof. Lovån, — I konsistorium åberopades äfven den kungliga dispensen för en kömpetens, såsom stridande mot statuterna och all både förr och senare iakttagen: praxis. Att vara sträng mot andra, men begära dispens för egen räkning, är ett förhållande hvaröfver vi låta läsaren sjelf fälla sitt omdöme. I afseende på medicinska fakultetens och konsistörii -åtgörande är det egentligen endast prof. Gellerstedt som vill förringa prof. Bruzelii förtjenster. Men detta prof G:s anförande är af prof. Westman i konsistorium på ett särdeles öfvertygande sätt gendrifvet. Deöfriga fakultetsledamöterna yttra sig med förtjent aktning om Bruzelius; och som bevis derpå anföra vi följande utdrag ur anatomie prof. C. Naumanns utlåtande: Prof. Bruzelius,, säger han, har i alla riktningar visat sig ega en långt öfvervägande mängd tjenstemeriter, och just inom de områden som särskilt stå i närmaste samband med den sökta professionen, hvarförutan han företett talande bevis öfver en under sin långa tjenstetid upphunnen och utöfvad nog sällsynt skicklighet som praktisk kirurg och obstetriker — en skicklighet, hvilken icke kan tänkas utan en tidsenlig vetenskaplig utbildning i nämde riktning.v Bland de flere i konsistorium lemnade utlåtanden till fördel för prof. Bruzelius, vilja vi här anföra det af prof. Berlin, hvilken, såsom sjelf läkare, torde företrädesvis kunna vara kompetent att bedöma frågan. Detta anförande lyder sålunda: Enligt min åsigt eger det nödvändiga samband rum mellan en vetenskaps praktiska del och teoretiska, att ingen kan i någon utmärktare grad utöfvå den förra, utan att vara i full besittning af den senares läror; under det personer tvertom kunna besitta stor lärdom såsom teoretici utan att hafva befattat sig med de teoretiska lärornas praktiska tillämpning. Denna tillämpning är likväl af yttersta vigt, emedan den ofta måste betraktas såsom den praktiska vetenskapens mål; särdeles måste en akademisk lärare deraf vara i besittning, om han skall förmå meddela sina lärjungar annat än hvad deur böcker kunna inhemta. När fråga således är om en profession i kirurgi och obstetrik måste jag i första rummet fästa mig vid den utmärkta skicklighet såsom kirug och obstetriker, hvilken e. o. prof. m. m. Bruzelius innehar, och hvarpå han under loppet af många år lemnat så talrika och obestridliga prof. Denna hans skicklighet är allmänt känd och anlitad; till och med en af den med. fakultetens ledamöter har ansett pröf: Bruzelius ega en nog sällsynt praktisk skicklighets — en skicklighet, hvilken enligt samma ledamots mening icke kan tänkas utan tidsenlig, utbildning i kirurgi och obstetrik.. Äfven utom fäderneslandet har denna skicklighet vunnit erkännande. Efter aflagt specimen har prof. Bruzelius 1847 varit uppförd i andra rummet å förslag till den tjenst han söker; det rikhaltiga ämnet kunde visserligen hafva rönt eninågra afseenden vidlyftigare behandling, än söm i samma spee-:men skett; jag skulle eck icke nu hafva fästat så stor vigt derpå, att prof. Bruzelius för 11 år sedan innehaft rum å, förslag till samma profession, om icke, då en hans. äldre medsökande, hvilken redan hade namnet af professor i kirurgi, nämdes till ordinarie prof. i kirurgi och obstetrik, prof. Bruselius olef af K. M:t i nåder utnämd till e. o. prof. i samma ämnen, med såte och stämma i den medicinska fakulteten. Professor Bruzelius har vidare, utan att derföre hafva från universitetet uppburit lön, eller arfvode, under 22 år såsem director cliniees undervisat medicine studiosi uti kirurgiens utöfning — den enda undervisning i denna väg, som lemnats dem äfven sedan ordinarie professor blifvit tillsatt i kirurgi och obstetrik — samt under 7 år förestått professionen i det senare ämnet och under 2:ne år i båda. På dessa anförda grunder och under rättvist erkännande af professor Bruzelii förtjenster och det anseende han iicke ringa mån förvärfvat åt universitetet anser jag mig böra uppföra Bruzelius å förslagets första rum. -— I andra rummet af förslaget uppför jag kirurgie docenten doktor Ask, och anser jag mig icke hafva mot honom begått någon orättvisa då jag uppför honom efter professor Bruzelius, Doktor Ask har genom sitt specimen ådagalagt ganska goda kunskaper i en-bland kirurgiens teoretiska delar; men af någon utmärktare beskaffenhet är detta specimen icke, enligt mitt omdöme: man finner deruti ingenting på egen erfarenhet grundadt (måhända är detta en följd af ämnets beskaffenhet), ej heller något egentligen sjelfständigt, om icke möjligen en nog långt drifven indelning af helsans regioner, om ändamålsenligheten hvaraf den praktiska kirurgen må döma. Emellertid har doktor Ask såväl uti samma specimen som vid sina profföreläsningar ådagalagt en mindre vanlig förmåga att uttrycka sig redigt och tydligt, hvilken måhända i hans specimen ännu klarare framstått genom en något förändraddisposition af ämnet. Äfven med kirurgiens praktiska utöfning har doktor Ask befattat sig, hvilket hans för docenturen utgifna beskrifning om åtskilliga af honom förrättade kirurgiska operationer utvisa. Det är mer än sannolikt, att doktor Ask kan blifva en skicklig kirurg, om han uteslutande kommer att deråt egna sig; att han ännu icke hunnit förvärfva någon utmärktare grad af öfning och erfarenhet är helt naturligt, då doktor Ask är en ung man, söm hittills egnat sin tid dels åt studier dels åt medicinsk praktik. Den ifver, hvarmed han i Paris fortsatt sina studier, länder honom utan tvifvel till mycken förtjenst, men till författandet af sitt specimen har han icke beböft annat äv de arbeten i samma ämne, hvilka här på stället ära tillgängliga. Det har icke undfallit mig -att en stor skilnad förefinnes i lefnadsålder mellan prof. Bruzelius och doktor Ask; men jag har icke i författningarne funnit något stadgande, som berättigar mig att på doktor Asks lägre lefnadsålder för honom grunda något företräde. Hvad jag vet är att prof. Bruzelius fortfarande följt med kirurgien i dess utveckling och befinner sig i full vigör, hvarpå äfven hans under de 2:ne sista åren, då han förestått professionen, till kanslersembetet aflemnade diarier och å desamma ipptagna kirurgiska operationer lemna tillräckliga evis.s Äfven i konsistorium fälldes af olika ledamöter de mest ampla loford öfver Bruzelius, och det är derföre anmärkningsvärdt, att, då frågan förehades i konseljen, statsrådets ledamöter icke togo i betraktande så väl dessa omständigheter som det särdeles rekommenderande omdöme, hvilket konsistorium, då platsen förra gången var ledig, afgaf till förmån för Bruzelius och hvilket vi här nu intaga: Då enskilt lärostol blifvit bestämd för ifrågavarande två praktiska, delar (kirurgi och obstetrik) af medicinska vetenskapen, har konsistorium ansett dessa läroämnen fordra en man, som icke blott egnat sig åt den manuella kirurgien och de teoretiska grun