Aftonbladet – 18 november 1858, sida 3

systers förböner, blef det ers majestät nyss hört mig nämna. Ers majestät finner nu om tacksamheten fordrar mindre än hvad jag gjort. Edra tänkesätt göra er heder, baron Johan, och förvissa mig om att ni en dag skall tillhöra kretsen af dessa trogna och verksamma män, som Sverge till sin ära aldrig saknat, Som ett bevis på min välvilja bjuder jag er att qvarstanna öfver de festligheter, som med anledning af min gemåls ankomst här förberedas.n T stället att böja sig inför konungen vid detta smickrande tilltal, gjorde Gyllenstjerna en upprätande rörelse, som för menniskokännarens blick skulle hafva förrådt att högmod och ärelystnad lågo på djupet af den grofva ytan och hade den öfvervägande andelen i sammansättningen af hans karakter. Jag skall då blifva rikligen ersatt för förlusten af dem jag i Pillau lemnade,, sade han, Kommer an på det! : sade konungen och for med handen öfver pannan. Jag har ett visst bekymmer för dessa förestående högtidligheter. Det är besynnerligt att jag har så många män, som förmå med svärdet skära ovanskliga skördar af ära för mig och mitt land, men att jag behöfver söka med lykta för att finna en, som till ett värdigt och upplyftande nöje skulle förstå att försinnliga begges vår storhet och, såsom i drottning Kristinas dagar, gjuta snillets lif i lustbarheternas tomma former. Ers majestät skulle beklaga sig öfver att hafva krigsi stället för baletthjeltar, och sakna dessa tider då narrspel hörde till kungliga för j tustelser ? Ni torde välja era ord med mera urskilning, min baron. Om jag har skäl till klagan öfver min tid och mina hjeltar, kunna e segertecken bäst bevittna, hvilka jag låtit hitföra till de stundande högtidligheterna.o