re skäl och mycket mera lärorikt för de unga medici att föreläsa kliniskt under Okt. och Nov. månader. — Under vårterminen 1857 höllos föreläsningarne endast få timmar vid sjuksängarne utan förelästes då öfver den naturliga förlossningens mekanism, fostrets vändning, och slutligen föregingos de olika vändningsmetoderna på fantomet. — De kliniska föredragen wonder nämde lästermin föranleddes dels deraf, att sjukhuset erbjöd fall, hvilka antingen stodo i nära samband med redan anförda läroämnen, eller också voro de af rent kirurgisk och mera sällsynt beskatrenhet, hvilkas kännedom och behandling kunrie ock borde vara medicine studiosi till stort gagn. -— Höstterminen 18: 57 och vårterminen 1858 förelistes uteslutande klinisk kirurgi af det skäl, att uv.der denna d en ovanligt rik tillgång på kirurgiska sjukdomsfall erbjöd sig, hvilka lemnade tillfälle för svårare och sällsyntare operationers verkställande. Allt detta bevisas af de öfver ifrågavarande lektioner afgifna rier. Slutligen må upplysas, att professor Huss utan afbrott föreläst kliniskt på kongl. serafimer-lasarettet n den 1 Okt. 1857 till den 22 Maj 1858 (se Hyiea, Sept. 1858 sid. 15—16), och månne af hvad skäl? Jo troligast derföre att han funnit sig kunna vibringa sina kolleganter vida mera och bättre undervisning i sin vetenskap, än genom föreläsningar rån katedern öfver ämnen, hvilka redan i tryck äro märkt väl afhandlade och derjemte.för hvar och 1 tillgängliga, men som, för att blifva tydliga och ent åskådliga, måste studeras vid sjuksängen. Prof. ellerstedt i Lund lärer väl också hafva insett samma behof för sin verksamhet, helst han både hos sansleren begärt och erhållit en klinisk afdelning å Lunds sjukhus, der han också företrädesvis håller sina offentliga föreläsningar i praktisk medicin den na terminen efter den andra. Detta anföres ingainnda som ett klander; tvärtom anse vi såväl prof Tuss som pr-f. Gellersedt häri handla för underrissingen särdeles gagneligt. — Man kan dessatorn med ullt skäl påstå att en klinisk föreläsning fordrar vila större beläsenhet, erfarenhet och skicklighet än en från katedern framställd och uppläst efter konvept. Men hvad som kan vara för den ordinarie prof villåtligt och på samma gång till gagn för den stulerande ungdomen, det är klandervärdt hos en extr. prof. helst när han dertill varit sökande till en fundad profession. i Vi hafva således äfven häri visat hur ins. uppen vart talar emot sanna förhållandet. Uppgiften att Bruzelius icke speciminerat för den rofession han sökt,är också osannfärdig. Då ofvan-. nämda professorsplats var ledig 1846, utgaf Bruzelias för denna profession det specimen, som blifvit af Dieffenbach och Stein så fördelaktigt bedömdt ochi vå grund hvaraf konsistorium då uppförde Bruzelius i första rummet. Att Bruzelius, då platsen åter var !edig, skulle åter speciminera, borde väl för vanlig: lomare ha ansetts öfverflödigt, då Bruzelius en gång varit förklarad kompetent och uppförd å första förslagsrummet till samma profession. Låtom oss tillse huru vid andra liknande tinfällen tillgått: Då botaniska professioDå kirurgiska professen 1836 var ledig, sök:es den af prof. Zetterstedt och Agardh. Agardh speciminerade och förklarades kompetent vf konsistorium, men uppfördes icke på förslaget. Då Z. utnämdes till ord. orof. uppdrogs af kansl. undervisning och examinering i botanik åt Agardh. Då professionen åter lef ledig, söktes den af Agardh, som på grund af edan aflagdt specimen, örklarades kompetent. sionen 1846 var ledig, söktes den af professor Pramberg och professor Bruzelius. Bruzelius specimineradc och förklarades kompetent samt uppfördes i första förslagsrummet. Då Pramberg utnämdes till ord. prof. utnämder Bruzelius till e. o. professor. Då professionen åter blef ledig, söktes den af Bruzelius, som på grund af redan aflagdt specimen förklarades kompetent. Prof. Bruzelius har således icke underlåtit att spesiminera, men han gjorde detta innan hans medsöande ännu börjat studera medicin. (Forts. följer.)