Aftonbladet – 18 november 1858, sida 3

uträtta ärendet hos kanslirådinnan, men att, ehuru hcon många gånger ringt på klocksträngen. , dörren ej öppnats och hon med oförrätta dt ärende måst aflägsna sig. Vid efterfråga! a har emellertid den upplysning erhållits, att vid den tiden någon ringning på klockst rängen icke föfmärkts från vånvinger, hvarest flera personer då uppehållit sig. Mot kl. 9 hade hon gått från sina slägtingar för: att begifva sig hem, men under hemgående:t ingått uti mjölkmagasinet uti huset ar 36 vid Mäster Samuels gränd. Derstädes hade hon sammanträffat med en för henne okävd karl, hvilken mot hennes vilja följt henne upp och tillsammans med henne insått i köket. Tamburdörren, som till sent öm qvä UVazne vanligen icke stängdes annorlunda än med en rigel inifrån, hade hon vid bortgåendet ågenlåst och tagit nyckeln med sig. Den st ?4 nu öppen. Då ljuset blifvit upptändt, hade: bon observerat, att pyckeln. till salsdörren, hvarigenom man ingick till våningen, var bor. a från spiken och dörren låst. Hon blef då bestört och utropade: Här står icke rätt tillY Vid detta hennes yttrande hade den främman de karlen genast aflägsnat sig. På ett bord i köket hade hon sett ett ljus ligga af anna 2 sort än dem som: hon inköpt. Hon begaf sig då genast till kammarjunkaren 5) Engell iardts och frågade efter öfverstinnan. Dersti ides hade hon erhållit besked att öfverstinn an icke vore der, men fått: tillsägelse att söka. henne hos majorskan Gill-berg, i huset n:r 69 vid Regeringsgatan. Nämde tillsägelse hade hon dock ej efterkommit, utan åter gått hem: Hon hade då ingått: till en på nedra botten boende enkefru Fogelberg och för henne omtalat att hon ej kunde slippa in och ej heller kunnat: träffa: ifverstinnan. Fru Fojzelberg hade då yttrat: Det är bäst att Charlotte åter springer nedi till Engelbardts, ty mi jjligen har gumman fåt slag?. Hon hade doc k icke åtlydt uppmaningen, ehuru hon hos ettt annat i huset isoende hushåll lånat portnyck el, utan i stället börjat häftigt bulta på salsdöj :ren. Derefter hade Kon satt sig ned och insow anat. å i På morgonen gick hon och anmälde förhållandet till kamma.rjunkaren -Evgelhardt, hvarefter dörren, som vi förut nämt, blef uppyrkad och öfverstinnan fanns liggande död på golfvet, med fötterna invid dörren. IB) vill derföre synas som öfverstinnan, då hen öppnat salsdörren, fått knifstygnet och de ref. ter fallit baklänges, Den främmande karlen, som om qvällen medföljt pigan Boklund upp i köket och derefter afiägsnat sig, har på beskrifniv g af polisen anträffats: m.en mot denne, g2 rdisten vid 2:dra gardet Östberg och anställd i arbete vid hr Garnströms närbelägna få orik, har ingen anledniv g till misstanke för ekommit. Polisför höret i dag. Enskilt förhör i saken har i da g under förmiddagens lopp hållits af polism? staren Ekströmer. Då vår referent lit e) erhållit tillträde, oaktadt sådant med3ifvits en annan här utkommande tidnings efe rent, kunna vi naturligtvis ej hafva oss e kant hvad som dervid förefallit. Följande ? pplysningar, som vi förskaffat oss, ha dock plifvit oss såsom tillförlitliga meddelade: Husbållerskan Hultqvist hos hofintendenter Westin, boende 1 trappa högre upp än den mördade öfverstinnan Sederholm, häde i tisdags afton hört att en person smög sig uppför vindstrappan. Hon hade hemtat ljus och ropat an nämde person och då uti denne i exe änt hofintendentens förre betjent Lu vig berg, hvilken i somras fiyttat ur tjensten. Öberg hade blifvit mycket förlägen samt bc gärt få qvarlemna 2:ne gamla rockar, äfver m på det enträgnaste bedt Hultqvist att icke r hofintendenten celler någon i huset omtalay utt han varit synlig derstädes. Hultqvi-t bade senast fattat misstankar och uppgått på vin!en, då hon varsnmat, att C berg förut derstätes haft sitt tillhåll, emedan medelst en matta ngställe der blifvit anbragt. Öberg hade gra dagar förut omtalat att han ofördröjlin skulle begifva sig till arbete vid jerns gen. Sedan Hultqvist anmält förhållandet till nofintendenten Westin, drogs försorg om att fterskicka polis, men för efterspaningars anillande anlände tillfälligtvis kommissarien derin, som erhöll underrättelse om förhålndet äfvensom uppgift om att Öbergs moler bodde i Lästmakaregrändenv. Sedan poismästaren Ekströmer underrättats om de missankar som uppstått mot Öberg, blef denne fterspanad, men bade icke på hela natten vait hemma i sin bostad, hos gardisten Berg i ruset nio 14 i Nybergs gränd å Ladugårdsandet. Kl. half 5 i dag på morgonen greps van dock af öfverkonstapeln Thalen å gatan utanför nämde hus och affördes till poliskamuaren. Öberg nekar, men kan icke nöjaktigt redoöra för hvarest han vistats kl. mellan 5 och i måndags qväll. Kl. half 7 hade han. ommit hem till sin bostad och derefter besifvit sig till Ladugårdslandsteatern. Hvad som i dag mot Öberg lärer förekomnit är, att ett vittne intygade att i går afton ade Öberg hemma i sin bostad sutit vid eft ord och gråtit så bittert, att tårarne tillrat ed å bordet, och i förtviflad sinnesstämnin utropat: Gud, min Gud, jag är olycklig, och an ej få mina synder förlåtna. En qvinserson, som hört detta, hade då invändt: Säg: cke så, ty då kan jag ta honom på orden. Då svarade Öberg: Jag säger icke något förr n Bero kommer hem.