Aftonbladet – 22 mars 1858, sida 3

;) När man fog slöjan från hans hufvud, omfamnade han den prestman, söm ledsagade hopom, kysste krucifixet och ropade ned hög röst: Vive IItalie! Vive la Fräncem. Från det ögonblick, då delihqventerna utträdde ur fängelset, till det då deras hufvuden föllo, förflöto mellan tre och fyra minuter. Genast efter af; I rättningen lades liken uti en invid schavotten stående vagn, och fördes till kyrkogården Montparnasse. En ungefär 50 man stark afdelning Seine-gensdarmer bildade eskorten. Folkhopen, bland hvilken man denna gång såg endast få fruntimmer, och isynnerhet icke några af högre stånd, aflägsnade sig stilla. I Trupperna afmarscherade, schavotten nedtogs genast, Joch en. timma senare kunde ingen märka, att ett stort brott blifvit försonadt. Orsini och Pierri uppförde sig natten före afrättningen alldeles på samma sätt, som de gjort under rättegången. Den förre visade sig lugn och fast till sista ögonblicket. Pierri var lika pladdersjuk och rå som inför assisdomstolen, och han hade svårt att behålla fattningen, då han började sin vandring till schavotten. Rörande tilldragelserna inom fängelset på morgonen har jag inhemtat följande: Fängelsedirektören, en domstolens tjensteman och en prest begåfvo sig kl. 6 på morgonen i dag till Orsinis och Pierris fängelse, för att underrätta dem att deras vad till kassationsdomstolen blifblifvit ogilladt, och att de skulle bereda sig att om en timme betråda schavotten. Orsini möttog underrättelsen temligen lugnt, men Pierri blef häftigt gripen deraf. Från sitt fängelse fördes de till kapellet och derifrån till påklädningsrummet. Man lät Orsini taga plats på ena sidan af rummet och Pierri på den motsatta; de sutto med ryggarne mot hvarandra. d Orsini förblef fullkomligt lugn under hela påklädningen. Han helsade på de närvarande och talade med flere af dem, ehuru med svag röst. Pierri pratade nästan oafbrutet. Då man satte gördeln på honom, utropade han: Snören ej till så starkt, jag kan icke undkomma er! I detsamma vände han sig om och sade, då han fick se Orsini: Nå min gamla ..., Men Orsini, afbröt honom med orden: Var tyst! Pierri teg då några ögonblick, men började derpå åter prata. Då den svarta slöjan kastades öfver honom, anmärkte han: Jag måste se ut som en gammal coquette. Då han var färdigklädd, omfamnade han sin fångvaktare. Man hade låtit både Orsini och Pierri behålla sina skägg; de buro fadermördaredrägten: hvit skjorta och svart slöja och hade fötterna nakna. Abbe Quitin, författare till en kyrkohistoria, har af kardinal Morlot! blifvit suspenderad från sitt embetes. utöfning. Han har både hos påfven och statsrådet öfverklagat detta kardinalens beslut såsom missbruk af embete. ENGLAND. Den 15 dennes inlemnades till båda parlaj mentshusen den diplomatiska körrespondensen med franska regeringen rörande flyktings gan, hvilken utgöres! af tre mindre och två större depescher. Den upplästes dock ej. I öfverhuset anförde lord Malmesbury enskilta ställen ur densamma, samt förklarade att tvistigheterna blifvit bilagda på ett för båda parterna ärofullt sätt. Öfverhuset ajournerade sig derefter. Times, för den 13 uppgifver grefve Wa.ewskis svar på lord Malmesburys not hufvudsakligen vara af följande innehåll: Grefve Walewski erinrar England, att kejsar Napoleon gifvit många otvifvelaktiga bevis på att han sätter det största värde på alliansen. Dessa bevis har han gifvit både under kriget med Ryssland och; efter pariserfreden. Efter att många gånger hafva varit utsatt för attentat af mördare, som kommit från England, har han ansett sig utan förmätenbet kunna vända sig till det engelska, folkets rättskänsla och vänskapliga sinnesstämning, för att förmå det att, om möjligt, förekomma förhyandet af sådana brott. som ÖOrsinis m, fl. -Det-har aldrig varit kejsarens mening att inbegripa engelsmän iden klass af brottslingar, som hän äsyftat med sina -förut fälda ; utlåtelser. Han har ej heller begärt, att England skulle förändra sina lagar, eller yttrat sig ogillande om dem. Slutligen är det kejsarens, önskan, att notvexlingen om denna sak måtte upphöra och alliansen blifva beståndande. Denna analys af den Walewkiska noten lärer, enligt ett telegramm från London af den 16 dennes, vara i det närmaste riktig. I underhuset lofvade hr Disraeli den 15 dennes att frågan om Cagliari? skulle tagas i närmare granskning. Hr Osborne beskylde regeringen att vara 1 saknad af ett bestämdt system i sin politik, i anledning hvaraf hr Disraeli hänvisade till lord Derbys i i öfverhuset främstälda politiska program. Lord John Russell förklarade sig hysa misstroende till den af tories utlöfvade parlamentsreformen. Oaktadt det franska och det engelska kabinettet gå hvarandra vänskapligt till mötes, och tvistigheterna..dem emellan kunna anses bilagda, innehöll Times för den 12 och 13 dennes två artiklar, som äro fiendtliga mot den franska regeringen. I den ena af dessa heter det bland annat: Vi vilja ej fördölja, att vi nu-öro närmare ett krig med Frankrike, än vi voro för en månad sedan. Engelska fölket, yttras på ett annat ställe i artikeln, är väl ej militäriskt organiseradt, men det är ett i hög grad krigiskt folk; Våra norska och normanniska fäders blod flyter ännu i våra ådror. Anse vi vårt lands ära stå på spel, kan ingen tanke på försigtighet afhålla oss från att låta ett krig uppstå. Tidningen omnämner derefter landets betydliga stridskrafter och försäkrar, efter sakkunnige mäns utsago, att-det skulle vara lätt för en engelsk ångfartygsflotta att löpa in i Cherbourgs hamn och förstöra hvarje fartyg, som befinner sig der. I den andra artikeln klandrar Times skarpt grefve Walewski för, det öfvermodiga språk, han tört emot Schweiz. uti noten af d. 20. Januari till franska ssändebudet i: Bern. Enligt ett rykte i London skall hr Persigny lemna sin plats såsom sändebud derstädes. HOLLAND: : En ny minister har blifvit bildad, till en del sammansatt :af medlemmar af det förra kabinettet. : SPANIEN. i ..Cortes.hade antagit det af reverinvenfranm