gon förklaring, emedan jag ej sjelf förstår dem, Och. det var der, er far. hastigt dog. Var ni, då hos honom ? frågade ynglingen. Nej, svarade den förre; han hade skickat bort mig. i; Hvilka voro de händelser ni nyss häntydde på? RE i Ni skall få höra. Jag återkom en afton som vanligt till nin :kära herres rum och fann honom, blek. som ett lik, sysselsatt att äsa. ett bref. Jag: fick tala honom till. två ånger, imman.han kändevigen mig; HKvarpå an: ref -sönder: brefvet i tusen bitar och kästade det på elden. Jag frågade omhan vär sjuk; han svarade: nej. Jag frågade efter min matmor; aldrig. skall; jag glömma den förtvifade blick han fästade på mig. Derpå, och under våldsamma tårar, tog han upp er ur vaggan, hvari ni sof, och tryckte er med konvulsivisk häftighet mot sitt bröst. Utan att rätt veta hvarföre, gret jag äfven.n i SHan -lät mig svära samma afton att verkställa två uppdrag; detförsta var:att lemna er.i en samvetsgrann persons vård, som skulle vara som en mör för er. Jag föreslog min syster; han lyssnade begärligt dertill, och sade. att det vore det rätta, att ni växte upp i härheten. af -ert. fädernehem.. Det följande var ännu mer besynnerligt. Jag var förbjulen att upptäcka hvems son ni var för varje mensklig varelse, utom hans bror, och ifven för denne endast i det fall att han skulle fråga mig i ämnet För er sjelf skulle jag yppa hemligheten lå ni uppnått tjugo år. Han lade tre tusen und i min hand och bad mig använda dem ill ert bästa, Min frånvaro från London äckte, en. vecka. . Vid min återkomst fick ag till min fasa och sorg höra, att min älkade, unge herre var död. (Forts. följer.)