Aftonbladet – 28 november 1857, sida 3

vara inne att bereda staten en tillgång, som den väl kan komma att behöfva. Betänkandet bifölls. Presteständet. Efter verkstäld protokollsjustering tillännagafs, att votering i förstärkt statsutskött kommer att ske näta måndag. Vid nä navskonferens torde wutkottens ordförande blifva kallade för att öfverlägga om tid för riksdagens slut. j Derefter förekom adelns inbjudning om en underdånig skrifvelse angående förslag till. läroapstalt för qvinlig undervisning och särskilt lärarinnors bildning, som blef antagen. Vid konstitutionsutskottets n:r 54 rkade prof. Lindgren, att det skulle antagas till hvila till nästa viksdag, i händelse den kgl. propositionen i samma imne skulle ogillas, hvilket också skedde. Sammansatta lagoch ekonomiutskottets n:r 38 om en ny egofridslag bifölls efter kort diskussion utan votering. Vid statsutskottets utlåtande n:r 150, om utbetalningar af jernvägsanslag, yrkade prosten Holmberg bifall till hvad som blifvit tillstyrkt och åberopade det nedsatta pris, hvartill rails och lokomotiver nu kunna fås i England, såsom skäl att för en större somma kunna förskaffa sig dem, samt anförde en irbetsplan från chefen, som gaf stöd åt samma åsigt. Prosten Lagergren trodde, att nu är det mera beänkligt att bifalla större samma om året, än då ståndet sörra gången förehade ärendet och föreslog 5,000,006 rdr om året, och ville dervid förblifva. Prosten ferlin anmärkte att under närvarande pen ningeförlägenhet vore det en lättnad att få använda n större summa till dessa företag, som skulle vara un fördel för arbetsklassen; och åtminstone borde 3 000,000rdr om äret användas. Dostor Sandberg erinra deom det penningerop, hvars iike man aldrig hört i hufvudstaden, och hvars ursprungliga orsak härledde sig från de många ramlande enskilta bankerna och de öfverdrifna jernvägsspekulationerna i Norra Amerika, och detta inhebär väl något, som borde föranleda betänksamhet, att vi icke för närvarande brådstörta på den beträdda bavan, och instämde med prosten Lagergren. Prosten Ahnqvist ansåg det af förre talaren anförda cke här hafva någon tillämplighet, då hufvudsaken var. afgjord, och här var endast fråga omfördelning af anslaget, som var fördelaktigast enligt utskottet och ville ej nu att något misstroendevotum skulle afgifvas. Doktor Säre fann här icke vara fråga om hvarkenp törtroendeellermisstroendevotum, utan trodde, att man borde se på den närvarande tidens ställbing, som ovilkorligen bjuder försigtighet. —. Riksarkivarien Nordström anförde åtskilliga skäl för antagandet af utskottets förslag, som han också tillstyrkte, emedan vinsten af tid för jernvägars anläggning vore en stor fördel för landet: Efter någon ytterligare diskussion afgjordes genom votering, att högst 6,000,000 rdr skulle för hvartdera äret 1858 och 1859 ställas till regeringens disposition ned 29 nej Emot 16 ja, som ville att detta belopp skulle utgå med 7,000,000 rdr. Statsutskottets utlåtande n:o 151, angående återstoden af den för afskedade folkskolelärares pensionering i riksgäldskontoret afsatta tillgång, äfvensom samma utskotts utlåtanden n:ris 152—155 bifölloa utan diskussion. Statsutskottets utlåtande n:o 161, tillstyrkande en underdånig skrifvelse i anledning af väckta frågor dels angående all skattskyldig jords friköpande från grundskatt, dels om rättighet för egare af kronoskattejord att medelst inlösande af densamma åliggande grundräntor åt jorden bereda frälse natur, afslogs på yrkande af biskop Annerstedt samt prostarne Melander och Holmberg under erinran om den fara för indelningsverkets bestånd, som derigenom skulle uppstå, äfvensom den sistnämde-påminte om att de nya jordeböckerna ej ännu vore utarbetade, till följd hvaraf den af utskottet tilltyrkta utredningen af frågan vore omöjlig att åstadkomma. Till försvar för grundskatternas kapitalisering uppträdde endast prosten Almqvist, som yrkade att ständet borde bifalla utskottets särdeles väl motiverade förslag och ej fästa afseende på de utslitna skäl, som i reservationen anfördes. Bankoutskottets memorialer n:ris 57, i anledning af riksståndens beslut i fråga om regleringen af bankens låneoch kreditivrörelse m. m., och 58, med förslag till föreskrifter angående bankens grundfond samt användandet af den ä bankens rörelse influtna vinst, biföllos utan diskussion. Bankoutskottets berättelse, angående förrättad revision af bankodiskontverkets räkenskaper och förvaltning för år 1856, dels bifölls, dels lades till handlingarne; På hemställan af biskop Annerstedt valdes vid pleni slut till ytterligare suppleanter i förstärkt statsutskot riksarkivarien Nordström med 36 röster, professor Agardh med -32, kongl. hofpredikanten Wensioe med 31, prosten Maimstedt med 30, prosten Rundgren med 28 och prosten Håhl med 26 röster. Borgareståndet. Vid föredragning af uti 8:de hufvudtiteln förekommande 96:te punkten, hvaruti statsutskottet tillstyrker ett anslag at 100,000 rdr årligen för fullbordande ai museibygnaden, uppdrog hr Schran en historik ötver tillgången vid dexna bygnads uppförande. och bekla gade om alla allmänna bygnader skulle bedrifvas med samma lätthet som härvid uppenburat sig. Sedan hrr Björck, Danielsson, Stolpe, Palander och Gräå un der medgif-ande af riktigheten af hvad hr Schvav anfört, yrkat bifall till förslaget samt hr Rönnblaiskat återremiss, på det beloppet af den erforderliga summan närmare måtte utredäs, bifölls utskottets betänkande. Deörefter diskuterades 104 punkten, rörande tillstyrktanslag -af 150,000 rdr. till. uppförande af nyc äroverksoch gymnastikbygnader i Göteborg, dervid för bifall talade hrr Björck, Renström, Hasselroth, Berg änman, Hammar, Lundberg samt Thomie, den sist nämde dock med det förbehåll, att Göteborgs std skulle åtaga sig på egen bekostnad fullborda arbetei sedån det beviljade anslaget åtgått. EHrr Roth, Hesselgren och Boman ansågo anslaget böra nedsättas til! I 0,000 och anhöllo att proposition erom måtte ramställas; hvarförutan hrr Stolpe och Lundh påyr kade att frågan skulle återremitteras, för att få bygnadsplanen fullkomligt utredd, emedan anslagets beopp vore af kostnadsbeloppet beroende, hvilket yrande hr Stolpe likväl fränträdde, med anmälan, dei han ville biträda det tillägg hr Thomee för anslasets beviljande gjort, hvaruti äfven instämde hrr Botell och Hesselgren, hvilken sistnämde yttrade der örmodan,-att bifall icke kunde vinnas till det lägre velopp, 100,000 rdr, som han förut förordat. Sedar ifven hr Lundh aäfstått från sitt yrkande om återremiss, antögs utskottets förslag i afsende å beloppet ned 27 ja mot 22 nej. Angående hr Stolpes yrkande, ätt äfven som för ochåll måtte antagas att till bristens betäckande ut väg må utan statsverkets vidare anlitande beredas .oterades, då med 34 röster mot 12 hr Stolpes för lag: godkändes. Anslaget till en homöopatisk klinik yrkade hir Stenqvist, Boman, IHesseiyren och koth mått ifslås, förklarande homöopatien för churlataneri och uttryckande. sin förvåning att inga reserverat. sig Ir Henschen; -som ej öfvervarit detta beslut-i utskotet, yrkade afslag. Hrr Bodell-och Stolpe yrkade atlag på den grund, att ständerna ej böra bestämmes m kurmetod, men ansågo omdömet om homöopatier, öra modereras. Hrr Hörnstein, Björck och Falken örsvarade utskottets förslag, emedan för detsamm: Nlifrit främlagda flere bevis på homöopatiens begagande medfördel, samt afseende: blifvit fästadt pc len ringa kostnad denna kurtmetod medförde och der öre lättast kunde begagnas af de fattigare klasserna under dessa förhållanden kunde utskottet ej komm: ill anhbat. resultat. Anslaget afslögs. Anslaget ai .0,000 rdr till undersökning, huruvida kommerskolegii hus är tjenligt till riksarkiv, motsätte sig lirr EEE NIST NIE RIP RS RN Ia 4 09.