Aftonbladet – 26 november 1857, sida 2

arme-för att gifva kraft åt unionens lagar; som de sistardagarnes helige ej tyckasSalltför benägna att respektera. Då det äfvenledes är kändt, att mormonerna på senaste tiden gjort ;stora rustningar, ingått förbund med de kringboende indianstammarne, och deras påfve Brigham Young hållit mycket krigiska: tal för att upphetsa sinnena, är det ganska sannolikt att denna exekutivarmå skall vid sih ankomst mötas af hela folket i vapen och en blodig konflikt uppstå. Som ett bevis på Hur fanatiserad stämningen är, åtminstone hos den del bland befolkningen, som ej endäst är beherrskad af fruktan för presttyrannict, återgifva vi en uppsäts ur Journal des Debats, som efter en mormontidning anför några drag deraf, tillika med den förstnämda tidningens reflexioner deröfver. Den yttrar: Huru skola -mormonerna emottaga Förenta Staternas trupper? är en fråga som: blifvit lifligt diskuterad, men på hvilken endast utgången. kan. lemna svar. Får man tro mormonerna sjelfva och den krigiska tonen ideras tidning The deseret News,, så ämna de :som en. casus belli betrakta förbundstruppernas beträdande af deras område. Men man torde få hoppas, att deras anordningar icke äro så krigiska som deras språk och att de icke skola utsätta sig för de förderfliga följderna af en öppen resning mot unionen. I sjelfva verket är icke heller meningen med lenna expedition att våldföra mormonernas religionsbruk och sambhällsinrättningar, utan endast att göra Förenta Staternas lagar gällande hvad beträffar rättvisans skipande och lokalmyndigheternas makt. Emellertid kan möjligtvis Brigham Youngs personliga intresse drifva honom att sätta sig på krigsfot mot Förenta Staterna, hvärs lagir svårligen låta sig förlikas med denna teokratiska styrelserorm, som koncentrerar hos honom sjelf och några få af hans anhängare hela makten i samhället. För öfrigt finnas skiljaktiga meningar be-räffande frågan huruvida Brigham Young och hans vänner utöfva en af Utahs befolkning Mlmänt erkänd och frivilligt åt dem upplåten nakt, eller om deras välde är grundadt på iruktan. Och hvad besynnerligt skulle ligga leri,, om nämde lättrogna befolkning, sammansatt af de minst upplysta bland alla religionsfanatiker i An eika och Europa, verkligen blifvit entusiasmerad och vilseförd af sina profeters och chefers populära vältalighet Om detta folk, sade presidenten Kimbalinför en. entusiasmerad församling, om detta folk öfvergifver Brigham Young och undandrager sig hans ledning, så har detattidetta lifvet vänta sig en träldom sådan som Israels barns och i det andra den eviga fördömelsen. Låtom oss göra en jemförelse: jag, som stå: här, lefver 1 Saltsjöstaden; jag är make och far; jag är sextio till sjuttio underlydande menniskors välgörare; jag föder och kläder dem: från deras hus och säng ända till hvarje kopp tå de förtära och hvarje knappnål de begagna finnes intet som icke kommer dem tillhanda kfrån mig. Antagom nu att der kommer en främling, och att; förledda: af denues vältalighet, de säga till: honom: Kom och regera jfver oss, och med detsamma förskjuta mig; — le skulle då förskjuta sin chef och sitt hufvud och derigenom förlora all rätt till art efter mig. På samma sätt med er: Hugg al hufvudet, så skall kroppen förgås. lröder och systrar! Viljen I hafva Brigham Young till er styresman, eller viljen I hafva dessa djeflar, som man skickar oss på halsen ? Hvar och en, som icke vill veta af främlingarne. uappräcke handen). Hela församlingen upp-: räckte händerna. Talaren fortforz Herr hedning, som står der borta! Gå och förkunna hvad ni hört för edra kamrater, som jemte er arbeta för djefvulens rike. Aldrig skola de regera öfver oss så länge gräs växer och vatten flyter på jorden. Resultatet af alla de diskussioner, hvaraf mormonernas tidning öfverflödar, är den åsigten, att om Förenta Staternas trupper komma till Utah, så äro: de icke att betrakta annortuluda Ur svIL edet I OUUS Daud var went ; P ä håller mormonpande af den, tråd, som, ännu, häller och att göra nämde samfund till. en oberoende stat. Om Gud vill att Israel skall blifva fritty,heter det, så skola de komma och fullborda verket. Vill han det ej, så skola de icke komma.s Efter de besynnerligaste uppmaningar till arbetsamhet och påminnelser om pligten att låta den råda inom hemmet samt att icke bära andra kläder än de, som der blifvit förfärdigade, före: ommer ofta en uppmaning att städse lefva under vapen. Hvad mig sjelf deträffarn, säger talaren, så har jag alltid tillhands ett. hundratal skarpa. patroner; i mitt rum har Jag alltid tre eller fyra revolvers, och djefvulen har ingen lust att nalkas dem. Hafven derföre alltid under hufvudgärdet en lolk och en god revolver. Ingenting förjagar bättre onda drömmar och maran, och hvad djefvulen mest fruktar är ett lifsfarligt vapen Icke mindre bestämdt uttalar sig Brigham Young beträffande sin plan till motstånd och sin afsky för all: slags underhandling.: Om de komma för att äfskära tråden, säger han, så må de göra det; amen. Jag vill ingenting till hälften. Guds rike eller ingenting alls. Denna armå; som kommer hit, känner oss lika litet; som den känner kinesarne. Den kommer emedan den. blifvit befald. dertill. Om soldaterna Kände oss, så skulle de vända sig mot sina officerare och bedja dem draga nn i våld. Blifven:derföre icke förtörnade på dem. Förtjena de medömkan? Ja. Och I? Förtjenen. I medömkan? Ja. om I glömimen Gud och: religionen. Det är