SV då gå med konservatismen, med fördomarne och åsigterna från Hedenhös? Jag bara frågar. Ni: kan städan, yttrade jag till min värd jag går nu ut i staden. I trappan mötte jag min fryntliga värdinna. Jag beklagar er man, madamen, yttrade jag. Ni låter: honom städa rummen. Herima i Sverge skulle man utskratta den borgare, söm företog sig att damma, skura och sopa, och bära den lilla ute på promenaden. Säger ni det, yttrade hon småskrattände. Här är sådant mycket brukligt; karlarne ha ju starkare armar och derföre är det deras skyldighet att bära lillan. Vi fruntimmer ha dessutom annat att görax Hvad då? frågade Jag. Jag förestår butiken och för böckerna. Men det kunde ju er man göra ? Ja visst, om han kunde det; men han duger icke till affärerna: Ser ni, här i Paris hjelpas vi åt i allting. Mannen förtjenar och hustrun förtjenar. Derigenom blir inkomsten dubbel och vi slå oss bättre ut, än om jag skulle stå vid spiseln eller bära barnet dagen i ända. När herrn städar behöfves icke någon domestik. Det är ju en vinst eller hur? Det är sant, madame; men hemma hos oss är det mannen som ensam skall försörja familjen. De måtte ha ena besynnerliga seder der uppe i björnarnesland, utbrast min värdinna, skrattände. -Åpropos björnar, har ni sett era compatriotes (landsmän) i Jardin des Plantes. . Nej, jag har ännu icke haft den äran träffa dem; men jag ärnar just nu gå dit, för att I se två björnungar, som grefve Morny fört hem som suvenirer från Petersburg, Bonjour, madame. . Bonjour, Monsieur, Vid intrödet i Jardin des Plantes varseblir