Aftonbladet – 19 november 1857, sida 3

påflugenhet, i det man nemligen!endast lägger an på sådana fel, som den andre gerna medgifver, och under ett skämtsamt tadel förborgar ett fint beröm. Härigenom vinner man lätteligen alla hjertan, på samma gång man vinner anseende af spirituel — Labruyere yttrar detsamma i kortate och mera träffande ordalag: ,Talangen för konversation består icke deruti, att man sjelf är snillrik, utan deruti, att man gör andra dertill. Den, som efter ett samtal med er känner sig nöjd med sin talang, han skall också känna sig nöjd med er. Menniskorna vilja icke beundra er, de vilja sjelfve behaga; häri bör ni låta dem lyckas, ty det ädlaste nöje är det att göra andra nöje.. — Till och med Pascal höll det icke under sin värdighet att tala om vigten af n god konversation. Han säger bland annat: En god konversation bildar både hufvud och hjerta, men en dålig skadar dem båda. Det är alltså nödvändigt att mån lär sig skilja mellan det goda och det dåliga. Mes detta kan man blott då, när hufvud och hjerta redan äro bildade. Detta utgör en cirkel, i hvilken den vise må taga sig fram så godt han kan, — För att nämna några af de qvinnor, som jemte ofvannämde utmärkte män bearbetade konversationskonsten, måste vi inskränka oss till de mest framstående, emedan listan annars skulle blifva för lång. Fru Rambouillet, egarinna till det berömda hotellet af samma nämn, innehade i hög grad talangen att lifva sina gästers konversation. Hennes dötter Jolie, hvars skönhet var upphofvet till så många klena verser, ärfde hennes snillrikhet. Scudery, Lafayette, Longueville, Sevign och Maintenon Horerade nästan alla samtidigt. Om den senare berättas, att hon var, så mäktig konsten att konversera, att man vid hennes åhörande glömde allt annat omkring sig. Då hon: ännu var fru Scarron, och hennes ran ofta såg några vänner hos sig till middagen, hände det en gång att taifeltäckaren tyst närmade sig henne och hviskade: Madara! Skynda. er att berätta ännu en af edra vackra historier, såskall ingen märka attvi i dag icke hafva någon stek.. — Jemte dessa damer böra vi äfven närma Ninon de FEnclos, ehuru egentligen icke tillhörande deras krets. Trollkraften af hennes konversation skalf hafva varit vida mäktigara än den af hennes skönhet. En hennes samtida säger: Hennes snille är ännu mer förtjusande än hennes skönhet. Ninon blef, som bekant, nittio år gammal och visste medelst sin själfulla konversation förskaffa sig en befömd salong, i hvilken man till och med såg damer, somvid hennes höga ålder öfversågo med hennes ungdomssynder. — Den franska konversationen har nästan: ännu mera lysande namn att uppvisa i det adertonde: än i de föregående århundradena. Särdeles var markisinnan Lambert berömd som stiftarinna af en lärd salong. Man kallade den på skämt Bureau dEsprits. I hennes sällskapskrets sågos många af franska akademiens ledamöter, och det påstods, att ingen kunde få inträde i nämde akademi, som icke förut blifvit vederbörligen graduerad i markisinnans salong. Icke mindre berömd var madam Geoffrins salong. Sainte-Beuve säger om henne,: att hennes emanism sar af en förträfflig konstruktion, och att hon isste hållä konversationens hjulverk i gång utan att man knnde säga huru... Sina gäster bohandlade hom som ihstrumenter och förstod att ur hvar och en framlocka hans bästa ton. Kon var en verklig virtuos i konversationen.-Horace Walpole, som längre fram öfvergick till madam du Deffand, markisinnan Geoffrins medtåflerska. skref 1766 om den senareHon är en utomordentlig qvinna. Hon har mera sundt förstånd, ände flestå andra, och derjemte en märkvärdig skarpblick i uppfättandet af olika karakterer, dem hon i ett par drag tecknar på en gång träffande och från en löjlig sida. Hon har föga smak och ännu mindre kunskaper, men hon beskyddar konstnärer och skriftställare sarat söker på allt sätt vara dem till nytta. Hon är af läg börd (dotter till en kammartjenare , men förstår att allestädes tillvinna sig aktning och har omkring sin person samlat ett ordentligt hof af förnårnt folk. För att fängsla menniskor vid sig, betjenar hon sig af konstgreppp och vänskapsbetygelser, men är härvid uppriktig och sträng. Hon danmnar sina vänner med besked, då de förtjena det, men hon omfamnar dem hjertligt med ena armen, under det hön straffår dem med den andra. Hon har varit en läraktig elev af fru Tencin, dAlemberts moder, hvilken en gång, vid ett besök af markisinnan Geoffrin, sade: Ni vill sannolikt taga i ögonsigte inventariet i min salong för fatt undersöka, hurovida något af mina dumhufvuden (så kallade Hon sina gäster) kan passa för er egen.. Samme Horace Walpole skref sedermera icke mindre entusiastiska bref öfver madam-du Deffand som i sitt sjuttiotredje år älskade honom med passion och i trots af denna narraktighet egde det ljusaste förstånd. Hennes egen och hennes hatade medtäflurskas Julie dEspinasses salong gjorde samtidigt epok. — Ministern Neckers fru slutar raden af de berömda salongdrottningarne före revolutionen. Under densamma öppnade madam Roland för någon tid sin: salong, men politiken förjagade derifrån all spirituell konversation. — Såsom den sista bland berömda da-ners salonger betrakta frausmännen det lilla rum i Abbaye aux bois.. i hvilket fulie Recamier tronade: som den franska konversåtionens prestinna. — Eskulapii döttrar. I Amerika hafva de fruniniiner,. som egnat sig åt läkareyrket, nu fått ett egleradt rostitut. Det är blott 9 år sedan det för-ta fruntimmer promoverades till doktor; men efter jenna tid har antalet af qvinliga lärjungar i mediin år från år ökats. Man har nu i Boston och Fiadelfia medicinska fakulteter af qvinliga medlemnar, ja, äfven i Cinheisnati, Cleveland m. fl. städer. nrättningarne i de båda förstnämda städerna undertöddes af regeringen. De skickligaste qvinliga läare finnas nu i Newyork, äldst bland dem doktor lisabeth Blackwell. Hon har fått renlärig uppfotran och befattar sig bufvudsakligast med kirurgi ch anatomi. Hon graduerades 1849 i Genevakolleiet, hvarpå hon for till Esropa, der hon besökte dess örnämsta hufvudstäders lärosalar och sjukhus. Hon ar nu praktiserat 5 år i Newyork med god: framång. Miss Blackwell är af medelmåttigt stor växt ch ladylike, i sitt väsen samt så enkel och utan uspråk, att man knapt kunde tilltro benne den raft och styrka, soni hennes yrke fordrar. Doktor mely Blackwell, för kort tid sedan graduerad i Pas, har nyligen med de mest smickrande vitsord af e utmärktaste likare i Euröpa återkommit till Ameka. Hon är ung, med ett intagande yttre oeli syes fullkomligt passande att understödja sin syster i ennes älsklingside, som består i att upprätta en sjöliårdsanstalt, i hvilken fruntimmer uteslutande skulle ara de praktiserande läkärne. De båda systrarne afva med sig förenat Maria Jakrefski, förut accouheuse vid förlössningsanstalten i Berlin. Alla tre sitta de talang, bildning och erfarenhet i sina särsilta yrken. De föreskrifra dagligen på bestämda mmär gratis ordinationer åt fattiga qvinnor. -Pokr Lydia Fowler är bekäut för Newyorks allmänliet enom sina fysiologiska. föreläsningar och bekläder TR AA EEE NORR n hatt och schalett och flyga att möta vagRR rRRäNN AR ÖAR åarnonned der Kn RR RA NN