Aftonbladet – 18 november 1857, sida 3

NN RIHSDAGEN. DAGENS PLENA. Ridderskapet ooh Adein. Till ordförande i riddarhusdirektionen utvaldes öfverstekammarjunkaren grefve Erik Lewenhaupt, och till suppleant, f. d. justitierädet grefve Nils Snoilsky. Konstitutionsutskottets mem. mn:r 53, med förslag till ändring uti 46 4 2 mom. riksdagsordningen, att då landtmarskalken är hindrad att föra ordet vid ståndens gemensamma sammanträden, skall den närvarande talman, som enligt den i 21 S riksdagsordningen mellan stånden iakttagna ordning är närmast, föra ordet, förklarades hvilande till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag. De uti statsutskottets mem. n:r 149 förekommande förslag till voteringspropositioner i anledning af skiljaktiga beslut af riksstånden rörande åtskilliga till statsregleringen hörande frågor godkändes. Frih. Paykull ogillade med anledning af ridderskapet och adelns beslut om 3500 rår i lön åt krigskollegii advokatfiskal utskottets åsigt, att då två stånd antagit utskottets förslag, men ett stånd önskat högre och ett annat lägre anslag, anse sig endast behöfva anmäla förhållandet utan att uppställa voteringspropositioner. Grefve Lagerbjelke hänvisade till praxis vid flera föregående riksdagar. På hemställan af grefve Lagerbjelke beslöt ståndet att uppskjuta föredragningen af borgareståndets inbjudning i afseende på fyroch båkväsendet till plenum näst efter det, då underrättelse ankommit från de öfriga stånden om deras beslut i ämnet, emedan ridderskapet och adeln äfven aflåtit en inbjudning rörande samma sak. Prosteståndet. Efter verkstäld protokollsjustering anmäldes en rättelse uti utlåtandet om 8:de hufvudtiteln, att Luleås skola upptages i stället för Piteås. Derefter föredrogs, enligt fattadt beslut, statsutskottets memorial n:r 149, innehållande voteringspropositioner uti förstärkt statsutskott emellan riksståndens skiljaktiga beslut rörande 2:dra, 3:dje, 4:de och 5:te hufvudtitlarne — utan diskussion godkändes samtlige 43 voteringspropositionerna. De af ståndets ledamöter anmälde permissionsansökningar pröfvades och beviljades, dock med det förbehåll, att 37 ledamöter åtminstone qvarstanna för att vara att tillgå vid voteringarne uti de förstärkta utskotten. Sedermera förekom statsutskottets utlåtande n:r 148 angående utgifterna under 8:de hufvudtiteln. Vid 1l:sta punkten yttrade prosten Berlin, att departementschefens lön må beviljas till 15,000 rdr, och dr Sandberg åberopade hvad han yttrat i detta afseende äfvensom i afseende på expeditionssekreterarne vid föredragning af de föregående hufvudtitlarne, hvarefter punkten bifölls. Vid 3:dje punkten yrkade biskop Annerstedt, att den nye expeditionschefen i ecklesiastikdepartementet må erhålla en förhöjning till 5000 rdr, hvilket bifölls, sedan prosten Berlin och doktor Gumelius deri instämt. För de öfrige expeditionssekreterarne höjdes lönen till 4500 rdr på dr Gumelii och prosten Berlins framställning. Riksarkivariens lön bifölls till 5000 rdr med bibehållande derutöfver af de 1050 rdr, som särskilt på indragningsstat äro beviljade nuvarande riksarkivarien Nordström vid hans hitflyttning från Finland. Lönen för bibliotekarien vid kongl. biblioteket höjdes från 4500 rår till 5000 rdr rmt, och för vice bibliotekarien från 3000 till 3500 rdr, på yrkande af professor Carlson och komminister Beckman, hvilka framstälde billigheten af att denne tjensteman erhölle lika lön med motsvarande emhbetsmän inom riksarkivet. Öfriga punkter till och med den elfte biföllos utan diskussion. Utskottets i 12:te punkten framstälda afstyrkande af väckta motioner om anslag till löneförbättring åt svagt lottade komministrar och kapellpredikanter afslogs och i stället beslöts genom 35 röster mot 14 att i enlighet med prosten Wåhlandere motion ställa till Kongl. Maj:ts disposition ett reservationsanslag af 75,000 rår rmt att användas till löneförbättring åt svagt lottade komministrar och kapellpredikanter, sedan i voteringen om kontraproposition med 26 röster mot 24 blifvit förkastadt det tillägg, att denna summa skulle användas till löneförbättring åt endast de komministrar, som hafva mindre än 45 tunnor spanmål i årlig lön. Under den långvariga diskusionen härom yrkade biskop Annerstedt, prosten Schram och professor Carlsson bifall till utskottets afstyrkande på grund af frågans outredda skick. Denna brist på utredning erkändes äfven af doktor Gumelius och prosten Melander, hvilka dock ej ville motsätta sig bifall till prosten Wåhlanders motion. Doktor Sandberg ansåg billigt att en lika stor summa som till teatern eller 75,000 rdr rmt ansloges till löneförbättring åt komministrarne. För bifall till det beslut, som ståndet antog, yttrade sig domprosten Knös, prostarne Rundgren och Wåhlander, kyrkoherdarne Otterström och Sonden, Aoktor Säve samt komminister Beckman. På hemställan af prosten Wåhlander beslöts inbjudning till de öfriga stånden att i detta beslut instämma. ? Öfriga punkter, till och med den 20:de, biföllos, hvarefter föredragningen på f. m, afbröts. Borg:reståndet. Konstitutionsutskottets memorial n:r 52, med utlåtande om K. M:ts proposition angående en ny departementschef och ett nytt konsultatift statsråd, föredrogs. Utskottet, som väl gillat inrättandet af ett nytt statsdepartement, har dock ej kunnat tillstyrka antagandet af kongl. Propositionen. För utskottets förslag uppträdde hrr Ekholm, Briftck, Lallerstedt, Björck, Rinman och Gråå, alla erkännande behofvet af ett nytt statsdepartement; men då de ej kunde gilla. inrättandet af ett nytt konsultatift statsråd, och den kongl. propositionen antingen i sin helhet måste antagas eller förkastas, så kunde de ej annat än välja det senare, så mycket mera som upplyst blifvit, att konstitutionsutskottet snart inkommer till rikets ständer med förslag om inrättandet af ett nytt statsdepartement. Besvärsmålens afgörande genom detta nya stat vore ingalunda en möjlighet, och om äfven så vore, så stannade lagstiftande och lagskipande myndigheten öfver alla kommunala frågor i samma hand, hvilket vore alldeles oriktigt. För antagande af kongl. propositionen talade hrr Henschen, Rydin och Stolpe så väl med afseende på