liga föremål, synes det mig ingalunda förvånande, att den blifver sällspord i dessa riktningar, och att, då händelser inträffa, hvilka kunne ho änna let uppstår en verklig Hvar beänna sig nu de penningar, som äro qvar? Der, hvarest de kunna tjena några vissa; icke der, hvarest de skulle kunna tjena alla. Emellertid är jag. långtifrån att tro det onda vara djupgående. Om man ifrån de allmänna benägenheterna kuude utplåna lusten att göra sig till godo detta onda, der det förefinnes, äfvensom fruktan för detsamma, der det icke förefinnes, så ir dat anledning att förmoda, det penningen skulle öfverallt återkomma i ett ganska tillfredsställande öfverflöd. Och hvad som gör mig böjd att tro detta, är att vår börs sjelf haft föga känning af de händelser jag här ofvan tecknatr likasom om en medelst en riktig uppfattning af ställningen redan förutsett och beräknat dessa händelser, då den lät-de allmänna papperen gå ned till ett belopp, som måhända utgör verkliga värdet å flere bland dem; ett belopp, hvilket de icke till högre eller mindre grad öfverskridit aunat än till följd af konstiade förhållanden. Hvad som är säkert är, att börsen tyckes hålla sig vid detta belopp såsom: någonting rationelt, och att om den ej visar någon tendens att Höja, så visar den lika litet någon lust att sätta ned. För att tala mera politiskt än financielt, så har man för närvarande föga anledning att iörmoda indiska frågan utöfva något synnerligt inflytande på ställningen. Iallmänhet har da från början i Paris, ansett denna a böra gå så som den nu går. De som ra Indien, antingen genom studium af böcser eller genom personliga besök, ha alltid trott, att England skulle kunna qväfva, till och med temligen lätt, detta uppror, visserligen utrustadt med tusen sinom tusen fötter. men lyckligtvis för våra grannar äfven me tusen sinom tusen hufvuden, och hela verlden vet, att ett företag vanligen misslyckas just på denna grund. Utan tvifvel gifvas härom likasom öfver allt annat motsatta meningar, men det är lätt att se, huru de grunda sig på oantagliga idekombinationer, hvilka uti indiska upproret se uppvaknandet af en nationalitet, den stora och majestätiska rörelsen af en patriotism. De sakkunniga ha besvarat dessa framställningar dermed, att de för oss framstält Indien under en gestalt, mer öfverensstämmande, som jag tror, med verk: liga förhållandet, och visat oss i detta land icke medborgare, som vilja återvinna ett fädernesland, utan hopar af fanatiska och sektmän, söndrade i oändlighet, och på grund af urgammal häfd på ett oförnuftigt och barbariskt sätt dyrkande infernaliska gudomligheter. En bok, som väckt uppseende, och hvilken utkom före den uppresning, emot hvilken England nu kämpar, !fnde contemporaine af Ferdinand de Lanoy, hade redan öfver detta land och dess invånare kastat ett ljus, hvilket händelserna bekräftat, och som ej litet bidragit att bestämma allmänna meningen. Dessa samma händelser ha för öfrigt förmått författaren att återtaga pennan och att i några revyartiklar utveckla sina förut framstälda år sigter. Jag vill inskränka mig till att här anföra slutet af en bland dessa artiklar, egnad åt framställningen af de hinduiska racernas forntid, och hvarigenom man, i betraktande af det stationära tillstånd, hvaruti de alltid lefvat, erhåller ett tydligt begrepp om deras närvarande tillstånd. Denna öfversigt, så hastig den än är,, säger författaren, gör likväl tillfyllest för att komma till ett sundt omdöme öfver den uppresning, som nu blodar Ganges stränder. Den skall måhända sätta dem, hvilka härom ej hyså förutfattade meningar, i tillfälle at Jing villa Pedlaman I bl altan hylla, sam under förutsättning af en omöjlig förening emellan Koran och Purana (hinduernas evan gelium), och vid det vidunderliga förbunde emellan Mahomets lärjungar och Durgas och Kalis anhängare våga utan aktning för der europeiska civilisationen tala om Indiens o beroende och om hinduisk nationalitet. Di sepoyen, berusad af vilda begär och mord lust, badar sig i engelskt blod, när han mec tigerns raseri söndersliter och styckar liken aj de qvinnor och barn, dem han förut på et onämnbart sätt skymfat, gör han dermed ick något offer på fäderneslandets och friheten: altare, dessa gudomligheter, som äro strän sedliga till och med i sin hämd. Frihet oc fidernesland äro för honom okända ord, son för bonom icke hafva någon betydelse. Har offrar helt enkelt åt sina fäders fetischer, dess förfärliga gudomligheter, uppgräfda af Pura nas ur en femtio seklers sömn. Allmänna opinionen är upprörd öfver de blodiga repressalier, som England nu utöfva i sin upproriska koloni. I detta afseende må ste man glädja sig öfver Europas härvid yt trade känsla. Det är endast genom att för blifva denna känsla trogen, och i Indien upp träda under kristendomens och civilisationen fanor, som England kan rättfärdiga sitt herra välde öfver detta vidsträckta och herrliga land man bör icke desto mindre i någon må: d taga i betraktande landets seder oci infödingarnes religiösa opinioner, hvilka en dast i styrkan se rätten, och makten endast grymheter. . TA hindnisk muselran har nyligen på en