Aftonbladet – 18 november 1857, sida 1

ST.OCKHOLM den 18 Nov. Utrikes korrespondens. (Från Aftonbladets korrespondent.) ; Paris den 11 Nov. vore det visserligen skäl att tala om pet fe ee politiska ställningen. Spanien går sin vanliga gång, Belgien förvecklar sig, Ital fez lugnas icke, Porten gör sura mn em bt Frankrike i fråga om furstendömena; på den. ema och den an sidan om Kanalen kastar presten mer än en brandfackla öfver den ens zelsk-franska alliansen; man talar om: ett för bund emellan Preussen och Österrike, icke blott i anledning af frågan om hertigdömena, ut.m ock med afseende på Moldau-Wallachiet 0. s. v. Allt detta skulle tyckas antyda att Erfropa i detta ögonblick icke är riktigt öfverens. Jag tror visserligen för min del, en den förmenta traktaten emellan Soest Ö ike icke är någonting annat än cen Iså ofta tillåta sig, men em man ock -Utstryker-denna punkt, återstå adå tillräckligt vigtiga för att rättfärdiga min slutledning. Fifängt söker t. ex. Oesterveichieche Zeitung alt förringa — för att nu ej tala om annat Turkiet — det betecknande och Hill och med stötande i Redschid paschas återinkallanae i Ministeren. Förgäfves söker den låta oss tro, att lord Redeliffe ej haft något att göra med detta återkallande; allmänna intfycket här står i strid med en sådan tydning. Vi veta — säger Patrie — hvad vi sköla hålla oss till i afseende på! denna punkt, och allmänheten har i denna. fråga ungefär samma mening som Patrie. Lord Stratford Redeliffe har ett så väl stadgadt rykte, att man skulle tro sig göra henom en pg om man ej tillskrefve honom allthvad som kan förbittra ställningen i Konstantinopel och der störa en internationell sämja, hvilken i och för sig sjelf redan har så svårt att kunna bibehålla sig. Man anser här såsom lika viss den af vår ambassadör, hr Thouvenel, gjorda förklaring att han vägrar all direkt förbindelse med den n yc storvisiren och kejsarens godkännande af denna åtgärd. v Detta är ögonskenligen ett förhållande, som ej saknar sin allvarsamma sida. Ejheller kan man likgiltigt betrakta hvad som tilldrager sig hos vår lilla granne, Belgien. I detta land går en af dessa strider, som ha en stor omfalmning. emedan de hvila på en djup grup, SN religiösa antipatier, och Gud vet om det lir lätt att försona de der rådande antipatierna och stilla de misstankar, sora ömsesidigt väckas under namn af demagogi å ena sidan och fanatism, absolutism å den andra. Konungen af Belgien är enligt min tanke cn af de mest praktiska konungar, som någonsin innehaft en tron. Han har förstått förblifva populär i ett ögonblick, då nästan in gen annan, suverän-.var. det, och emcHertid kan man betvifla huruvida han må kunna på ett varaktigt sätt bibehålla sitt lilla rike up der ett verkl parlamentariskt-konstitutiomelt styrelsesätt, Man älskade att anföra Belgien Tree ver fees immavurDHd al ett sådant styrelsesätt, och sedan man fått se ämnet förfuskadt på stora dukar, gladde man sig att se det klart och glänsande framstildt på OM liten. Emellertid skulte detta moln och andra mycket förstoras. för att kunna fördunkla tidsögonblickets fredliga horisont. Belgien har mänga skäl att vara försigtigt, isynnerhet derföre, att det finnes personer, till och med af ganska stor betydenhet, hvilka icke ogerna skulle se detta rike förlöpa sig; men detta är en något vågad reflexion, ty för närvarande befinner sig allt i ett territorielt statu Quo, Dessa utsigter öfver den Politiska verlden erhålla för ögonblicket en dyster belysning från den finansiella verlden. Hurn mycket har ej i den förflutna veckan inträffat, som med skäl bort oroa börsen? Finanskrisen i Amerika, hvilken synes ytterligare utbreda sig. en panisk förskrifekelse i London, en förminskning af 52 millioner i engelska bankens disponibla tillgångar, denna banks förhöjning kf sin diskontränta till 9 94, en likartad åt gärd vidtagen i? Berlin, ehuru med en lägre siffra, fallissementer i Manchester, Sheffield, RP Glasgow, dylika sorgliga tilldrageler i Hamburg, farhågor åtminstone för nåsonting dylikt i Paris; och framförallt anseniga exporter af metalliska valutor, och hvad om mest förvånar massorna, svårigheten att örvandla större valörer i mindre, m. m. Hvart kall väl allt detta taga vägen? Jag öfveremnar åt lärdare statsekonomer att besvara lenna fråga; jag. vill blott inskränka mig till len förklaringen, att jag för min del är så itet förvånad öfver hvad som inträffat, att ag skulle ha varit ganska förvånad öfver notsatsen. När man genom ett öfvermått af pekulationer drifver Ppenningen ur dess vaniga kanaler, från dess permanenta och egentSN TYS EE SEPT SUR. Sek