Aftonbladet – 12 november 1857, sida 3

bild ur sTusea och en navts. Från salongen Öppnas dörrar till passagerarnes staterooms (de täckaste små. hytter, för 2.-personer); som-gedndiir en medjalusier försedd. glasdörr kommunicera med 7 promenadgallerierna. Den ena ändan af den stora salongen -är ät damerna förbehållen. Vid tryckning på en fjeder framspringa skjutdörrar, som mötas och afskilja salongen i 2:ne delar under natten. Om dagen försvinna dessa dörrar. Uti damernas afdelning finnes:ett myc-: ket dyrbart fortepiano... Gränsande intill-!salongerna,7 finhas schweizeri, badrum, rökrum, barberstuga samt hårfrisörsrum, hvarest -putsas före måltiderna; . ED trappa hö upp är ännn -en våning; precist lik den ayss bes .och denna vånings tak utgör slutligen. ett oafty fröät.dominerande promenaddäck af 300 fots längd. Huäröfver äro ytterligare kar jutor för ingeniörer och uppassare(stewards).jemieå besättning, och häröfver — hisna icke .—; befitmprsig ännu ett fantastiskt bygdt pilot-house, hvåfifråi 2:ne lotsar natt och dag vaka för båtens säkerhet. De ofantliga hjulhusen, af 40 fot med 10 å 15 fots vidd, följa alla våningarne uppefter, och när man derifrån nedblickar i det hvirflande vattnet; fordras det ett godt hufvud att icke svindla.. Två jettestora skorstenar, flaggstänger såmt mastlika sparrar, än nade att bringa båten flott, om den kommer på grund, är hvad jag angåellde däcken ännu har att anmärka. — Norrskenets ursprung. Oaktadt man myeket länge känt det sig ofta företeende och i polarländerna ofta så praktfulla norrskensfenomenet; var dess ursprung länge inhöljdt i ett mörker som gifvit anledning till den bekanta anekdoten om den unge mannen, som vid en examen blef tillfrågad derom och svarade, att han väl vetat det, men för ögonblieket icke kunde erinra sig det. För Guds skull, försök att åter påminna er det, sade examinatorn, ty det är minsann ingen anman, som vet det, hvarföre ni skall göra vetenskapen en stor tjenst., Örsteds upptäckt af elektromagnetismen, som i-så många hänseenden varit till gagn för teorien och främjande för praktiken, har äfven härvidlag gifvit anledning till att åtminstone en flik af den förut ogenomträngliga slöjan blifvit lyftad. I sitt berömda arbete Kosmos förklarar Humboldt således norrskenet vara ett magnetiskt oväder, Uti en afhandling i Revue des deux mondes: De Vaimant et du magnetisme terrestres ingår Babinet närmare på detta föremål och uppställer följande förklaring. När två ämnen af olika slag beröra hvarandra, elektrisera de hvarandra ömsesidigt, men denna verkan höjes mycket betydligt, då de icke allenast beröra hvarandra, utan äfven gnida sig emot hvarandra. Då jordklotet består af inbördes olika lager, ja till och med som bekant är, af en kall fast yta eller skorpa och en smält flytande kärna, måste der således. utvecklas elektricitet. Men här verkar icke blott beröringen, utan derjemte den mycketkraftigare .gnidningen. . Genom jordens successiva afkylning inträder nemligen en sammandragning i dess skorpa; som man vet, är eqvatorn i en roterande kringsvängande) kula i långt starkare rörelse, än hvilken annan punkt som helst, som ligger närmare axeln, under det ätt denna är i fullkomlig hvila; i det nu jordens yta drager sig tillsammans, har den en större hastighet, än den får med sitt mindre omfång, och denna hastighet skall den till följd af materiens tröghet bibehålla ännu någon tid, efter det att förändringen i utsträckningen försiggått. Häraf följer, att rörelsen i jordens flytande kärna och fasta yta, som förut var proportionerlig, så att en stång, anbragt i jordens medelpunkt och räckande ut igenom dess yta, skulle bibehålla formen af en rät linie, nu blifver oproportionerlig. Det fasta skalet skall röra sig, hastigare än den flytande kärnan, deraf skall uppstå gnidning, och genom denna utvecklas åter en ofantlig elektricitet. Då jorden rörer sig från vester till öster, skola således bilda sig elektriska strömmar lodräta på axeln, hvilka iakttagelser ha tillräckligt bekräftats såväl genöm experimenter som genom erfarenhetsrön från magnethålen, hvarsställning deraf bestämmes. Då rörelsen är stärkast under eqvatörn, måste också den största elektricitets-utvecklingen der ega rum, I polartrakterna deremot; hvilka proportionsvis äro i hvila, skall ytans positiva och den inre kärnans negativa elektricitet samla sig ochingå förening; der frambringas derigenom starka ljusfenomener: Norrskenet, (G. H.) — En tjurfåktning i Köpenhamn. En söndag i sistlidne månad hade man på Fredriksborg tillfälle att gratis åskåda ett mindre vanligt skådespel, nemligen en tjurfäktning i smått. En ung, vacker och kraftfull tjur blef under sitt transporterande plötsligen bångstyrig i närheten af frihetspelaren, slet sig lös från sina vaktare och satte af in i en stor trädgård, hvilken plats han förmodligen ansåg som en passande afena. Några personer, deribland flera pojkar, skyndade in i trädgården för att göra jaägt på tjuren. Men alla försök att bemäktiga sig honom tillbakavisades med mod och fintlighet af tjuren, som under den fortsatta jagten blef allt vildare. Flera af de frivilliga toreadorer, som framträdde på scenen, erhöllo mer eller mindre farliga skråmor. Sålunda fick en pojke ena kinden illa tilltygad och en hans kamrat var nära deran att blifva spetsad på tjurens horn, men slapp med att få sina kläder sönderrifna intill bara ryggen, hvilken erhöll åtskilliga skråmor. En karl, som försökte fatta tjuren vid hornen, kastades flera alnar upp i luften, men oaktadt han på denna sin luftfärd gjorde två saltomortaler, kom han så lyckligt ned igen, att han kunde resa sig på benen utan att hafva lidit någon synbar skada. Då det, oaktadt de frivillige kämparnes bravur, icke lyckades fånga tjuren, beslöt man att skjuta honom. En bössa anskaffades. Första skottet aflossades endast med löst krut och tjenade blott till att ytterligare reta tjuren. Vid det andra hade man laddat med harhagel, hvilket studsade tillbaka mot djurets tjocka hud. Slutligen, då tjuren blifvit försatt i ett ytterligt raseri och for fram som ett rytande lejon, insåg man nödvändigheten att vidtaga kraftigare åtgärder. Man lät hämta en studsare, och efter flera skott, som alla träffade, mäste tjuren slutligen, efter tvenne timmars strid, dödligt sårad, bita i gräset. De talrika åskådarne rusade nu hoptals fram för att på närmare håll betrakta den fallne hjelten. Genom en sällsam ödets lek hände sig att den genialiske kompositören och, för någon tid tillbaka, framställaren af baletten Toreadorens (Bournonville) en liten stund var närvarande vid det nu beskrifna frispektaklet, hvarvid han dock höll sig på vederbörligt afstånd, utan att visa någon lust att deltaga i leken, för att på det verkliga lifvet tillämpa sin sceniska erfarenhet. — Bildande konst hos nygrekerna. Ett slags slöjdskola, (75::1szrm) liknande den Stockholmska genom sysselsättningen både med slöjd och med bildande konst, har redan i många år funnits i Athen; men dess sträfvanden att återuppväcka det fordna skönhetssinnet hos de så länge i slö träldom försänkta Hellenerna har först begynt lyckas nu, sedan det gamla slafsinnade slägtet hunnit dö ut och ett nytt växa upp, med ljusare framtidsutsigter. Styrelsen arbetar ifrigt, på sitt vis, för att uppmuntra konstfärdighet och flit hos skolans lärjungar, och hos hyar och ;en i öfrigt, som röjer anlag för bygnadsEES NEAR ONGANNNA ANN Br EET EET han icke lyckas fuska bort genom att låta BE-FOI Kö pp öd KE a 2 JUESGU. LET AR ALL