Aftonbladet – 12 november 1857, sida 2

Och sedan komma hem och uppskrämma den gamla goda, men räddhågade mamsell Apelblom ? Nej, visst icke. Men jag uppehåller er för länge, om jag nu utvecklar min plan. Ärni så allt för söt och tillåter oss helsa på eder i morgon bittida ? Och jag, som tänkte redan klöckan sju begifva mig till Flottsund, för att stiga ombord klockan åttal Men om vi äro vid Eklundshof dessförinnan ?, Så är det naturligt, att jag åtminstone icke reser till Stockholm den dagen. Nå, godt! Farväl då till dess, min goda mamsell Hagendahl. Maria, som syntes vara en söt flicka, men en yrhätta, började återfärden med fullt språng, deri Robert, som följde efter, nödgades deltaga. Huruvida han lyckades hinna upp henne, det hann Augusta icke se, ty gångstigen bortskymdes snart af träden; än mindre hörde hon, hvad Robert sade, när han lyckats fasttaga Maria: det var en förtvifladt vacker flicka! ja, ja! oroa dig inte öfver det ändå, kära syster Marialb Vv Under pröfningen klarnar himmelen. Redan klockan sex på morgonen dagen lerpå erhöll Augusta sin kaffefrukost sig serverad på sin lilla kammare. Augusta satt vid let öppna fönstret och inandades den friska morgonluften. Hon tänkte på gårdagens äfventyr och isynnerhet på mötet i skogen med le unga, och hon undrade, om det kunde vara något allvar med talet om deras besök vid Eklundshof. Hon hade qvällen förut anstaltat om en häst klockan sju, för afresan ill Flottsund, i händelse intet främmande sig nfunne. Augusta hade sina fönster åt exercisplatsen, så att hon icke visste, hvad som försiggick vå gården. Klockan omkring half till sju inann sig uppasserskan med den underrättel