Aftonbladet – 11 november 1857, sida 3

utom föranleda skandalösa processser af fräcka menniskor för att afpressa en afliden qvinnas anförvandter penningar, hvarföre han afslog betänkandet. Prosten Gellerstedt. faun det orättvist att barnen skola straffas för föräldrarnes synderyöch nnder åberopande af hvad han förr yttrat ville han bifalla. Prosten Carlander m. fl. instämde: Biskop Annerstedt ansåg barnen väl ej böra straffas, men att de komma uti en olika ställning genom födseln utom äktenskapet, bör ej nekas. Visade bristen på rättvisa i förslaget, då arfsrätten icke utsträckes till alla oäkta barn, äfven efter fader, och att de uteslutas, som äro aflade inom förbudna leder. Ville derföre afstyrka, emedan det rubbar samhällets sedliga grundlagar. Prosten Håhl anförde lagberedningens utlåtande och biföll förslaget, så mycket hellre som han ansåg arfsrätten böra utsträckas äfven efter fader, som erkänner sitt barn. Kyrkoherden Otterström: Då oäkta bärn ej vanligen få någon uppfostran, så vore det icke för mycket att de finge något arf efter de aflidna föräldrarne. Blifva barnen fräcka och förderfvade, leder det sig ifrån den förkastelsedom, som ifrån seln dråbbat dem, och ville han derföre på det högsta förorda den förmån som här tillstyrkes. Doktor Sandberg framhöll, hurusom här medgifyes arf efter moder, och de flesta mödrar, som föda barn utom äktenskap och blifva kända, äro merändels fattiga, men deremot de ogifta qvinnor, som ega förmögenhet; pliga vanligen så ställa till, att deras oäkta barn aldrig af dem blifva bevisligen erkända, och då medför det ingen fördel för de arma barnen. För att omsider förbereda upphäfvande af detta natur vidriga förhållande, ville han icke motsätta sig för slaget. Prosten Almqvist kunde icke begripa huru man kan motsätta sig detta förslag, om man besinnar icke blott rittvisans, utan äfven mensklighetens och den kristliga kärlekens fordringar, hvadan han fann det underligt att saken skall möta så mycket motstånd. Genom votering afslogs betänkandet med 22 nej emot 19 jä. Sedermera förekom pastoralafdelningens-betänkande med anmärkningar vid det katekesförslag, som komiterade uppgjort, hvarvid prof. Lindgren beklagade att detta förslag kommer så sent och då så många vigtiga frågor återstå oafgjorda, öch då en återremiss ej kunde hinna besvaras, så föreslog tal att till regeringen insända pastoralafdelningens anmärkningar med underdånig anhållan att de måtte öfverlemnas till. komiterade, som med ledning deraf kunde uppgöra ett nytt förslag, hvilket sedermera torde åter dfverlemnas till nästa riksdags prestestånd. I samma syftning yttrade sig doktorerna Säve och Gumelius, prosten Euren, biskop Butsch och doktor Nordlander. Biskop Björck utvecklade orsakerna till det långa dröjsmålet och ville att förslaget skulle underkastas diskussion. I samma syftning yttrade sig kyrkoherdarne Sonden och Otterström. Prosten Landgren anmärkte att ett stort antal af svenska presterskapet, och detta ej den sämsta delen, önskade. inskränkning i den nuvarande utanläsningen, och instämde. med prof. Lindgren. Efter. härmed slutad öfverläggning antogs prof. Lindgrens förslag, hvarjemte pastoralafdelningen an-modades att uppsätta förslag till underdånig skrif velse. Derefter lades konstitutionsutskottets memorial n:is 48—50 till handlingarne, f Samma utskotts memorial n:r 51 äfvensom bankoutskottets memorial n:r 55, med förslag till vissa förändrade föreskrifter i 7:de artikeln af gällande bankoreglemente, biföllos uta diskussion. IBorgarestände. Efter verkstäldt val till ledamöter i förstärkt bankoutskott föredrogs bankoutskottets memorial n:r 53, angående öfverlåtelse till Tumba pappersbruk af hemmanet Nedra Tumba, Hr Almgren åberopade doktor Sandbergs reservation och yrkade afslag. Hrr Bager och Fridstedt talade för bifall. Hr Danielsson upptog till vederläggning de af doktor Sandberg anförda skäl och yrkade bifall. Memorialet bifölls. Lagutskottets utlåtande n:r 49, angående arfsrätt för oäkta barn, föredrogs. Hr Stolpe kunde ej gilla detta förslag, såsom stridande mot familjerätten. Utlåtandet bifölls. — Samma utskotts betänkande n:r 50, afstyrkande väckt förslag om Svea och Göta hofrätters fördelning i mindre hofrätter, föredrogs derefter. Hr Ekholm hoppades att detta förslag skulle framdeles vinna större uppmärksamhet. Hr Stolpe kunde ej godkänna motiveringen och skulle vilja gå in på en mindre delning, likasom han alldeles ogillade att andra instansens domstolar äro så få, att de omfatta för mycket, och hemstälde om bifall med ogillande af. motiverna. Hr Rönnblad nedlade likaledes sin reservation mot utskottets utlåtande. Hr Uppling åberopade utlåtandet och yrkade bifall. Utlåtandet bifölls. Konstitutionsutskottets memorialer n:is 48, 49 och 50 i anledning af olika beslut rörande föreslagna grundlagsändringar, angående antalet af högsta domstolens ledamöter, förbud mot eftertryck af utländsk skrift, och borgens wislasds för nigifvanda af dagblad och periodiska skrifter, föredrogs derefter och lades till handlingarne med vidblifvande af förut fattade beslut. — Samma utskotts memorial n:r 51, med voteringsproposition, godkändes. K. M:ts proposition, angående medels anvisande i och för verkställighet af skatteförenklingen, föredrogs derpå, hvarvid hr Lallerstedt uttryckte sin tillfredsställelse öfver densamma och hoppades att statsutskottet måtte följa den framför det af kammarkollegium afgifna förslag. Propositionen jemte yttrandet äfvensom den bordlagda kungliga skritvelsen remitterades. Bankoutskottets memorial n:r 55, angående föreskrifterna i 7:de artikeln af bankoreglementet, bifölls. Bondeståndet. Sedan val till ledamöter och suppleanter i förstörkt bankoutskott blifvit verkstäldt, företogs konstitutionsutskottets inbjudning till bondeståndet att meå de andra stånden förena sig i frågan om förstärkning af högsta domstolens ledamöter, hvilken inbjudning blef utan diskussion och votering bifallen, hvarpå likväl åtskilliga ledamöter anmälde reservation emot detta. beslut. I fråga om; samma utskotts inbjudningtill ståndet att afstå från sitt beslut angående förslaget, att borgen skulle sättas för utgifning at tidning eller periodisk skrift, vidblef ständet sit förra beslut. Af konstitutionsutskottet i memorial no 51 föreslagen voteringsproposition för förstärkt utskott i fråga om hemmansegares representationsrätt -godkändes.. Vidare gillades utan diskussion bankoutskottets förslag i memorialet no 55 om ändring i bankoreglementet, samt af sekreteraren uppsatt förslag till enskilt skrifvelse från ståndet till Kongl. Maj:t i fråga om utvidgad hemmansklyfningsrätt.