Aftonbladet – 9 november 1857, sida 2

Article Image
derlek, hvilken något fördröjde grödsus inbergning, utan att likväl derå förorsaka synnerlig skada. Vid verkstäld proftröskning inom länets särskilta delar har Ispanmålsafkastningen befunnits något olika, men kan efter medelbefäkning densamma antagas utgöra: af höstråg 7:de öch 8:de samt på några ställen ända till l0:de kornet, hvaremot å vissa trakter inom Herjeådalen ej erhållits mera än 4:de kornet; af vårräg, som endast odlas inom Herjeådalen, 3:dje till 5:te kornet; af korn på några få trakter inoni Jemtlands-norra fögderi 9:de, men i öfrigt ö:te a :6:te kornet; af blandsäd och hafra 4:de; 5:te-å-6:te kornet samt at ärter, hvilka dels till följd äf-befärad frost på flere ställen skördats omogna, dels ock efter afbergningen något skadats af den regniga väderleken, å 4:de kornet; dock har inom Swegs socken i Herjeädalen samt Ragunda tingslag i Jemtland afkastningen uppgått till 9:de-å 10:de kornet. Deremot har potåtes i allmänhet lemnat små, ehuru god frukt; och endast 4 å 5 gånger utsädet; likaså är afkastningen af kålrötter och rofvor ringa. Lin och hampi, hvilka dock i ringa mån odlas, hafva lemnat medelmåttig-skörd. Höfångsten ansågs under början af hösten särdeles rik, men uppskattas numera, sedan förhållandet hunnit noggrannare bedömas, endast till follt medelmåttig. Om än således årets gröda inom länet i allmänhet ej lemnat den rika afkastning, som motsvärat invånarnes en tid hysta förhoppningar, kan den dock, med afseende: å grödans utmärkta beskaffenhet, anses vida öfverstigande medelmåttan samt för ortens behofver fullt tillräcklig. Oanmärkt torde likväl härvid ej böra lemnas, att den 31 sistlidne Augusti eu under stark storm inträffad ovanligt häftig hagelskur till största delen förstört all sädesgröda inom fem byar i Myssiö socken af Jemtlands södra fögderi. Från Norrbottens län (dat. den 29 Oktober): Den uti andra årsväxtberättelsen af den 17 Augnsti omförmälda, för vegetationen gynsamma väderleken har under nämde och förra hälften af September månad fortfarit; så att:icke blott skörden, utan äfven bergningen af grödan kunnat försiggå under de mest gynsamma omständigheter. Också är all gröda fill qvaliteten utmärkt god. Hvad nu de särskilta slagen af grödan vidkommer, så har :det visat sig i: Luleå och. Torneå fögderier, att vinterrågen, som på många ställen gått ut, till följd af den från våren ogynsamma väderleken hlifvit tunn, hvaremot : densamma i Kalix fögderi lyckats bättre, så att den i der gifvit 14:de a 15:de-kornet. Till följd häraf må! ste afkastningen antagas vara vida under medelmåttan. Vårsädet, -hvarat kornet; utgör ortens hufvudsäde och sommarråg samt hafra blott ringa odlas, har till följd af vårkylan och svagt utsäde väl besvärats af ogrås, men dock, med undantag af Torneå fögderi, der. detta säde. uppgifves hafva lyckats sämst och endast gifvit 3:dje å 4:de kornet, lemnat i äring 5:te å G:te kornet: Afkastnidgen kan derföre anta: gas vara nära medelmåttig. Jordfrukterna, deribland potäter hufvudsakligen odlas, hafva lemnat medelmåttig afkastnivg. I anseende till. den starka köld, hvaraf. våtländta ängar och myrar från våren och : under sommarens början varit besvärade, har foderafkastningen å dessa blifvit ringa, hvaremot densamma ; å Kårdvallsäng och trädeslindor, gynnad af passande! väderlek: under växttiden, utfallit tillfredsställande, i så att fodrets afkastning i det helaiändock kan antagas hafva Runnit nära medelmåttan. j — Nationalzeitung i Berlin yttrar vid mot-s! tagande af telegrafunderrättelsen om utgån! gen: af -religionsfrihetsfrågan.:på vår Hilsdags. Det kongl. förslagets öde är -nw afgjordt och I afgjordt på ett för samvetsfriheten och för framåtskridandet i religiöst och politiskt hän seende ogynsamt sätt. — —-— I alla. hän-! delser skall detta resultat. af långa och lifliga ! debatter icke bidraga till att vinna den allmänna meningen för det protestantiska Sverge, som, i stället för att följa detaf SE Adolf för mer än 200 år sedan gifna lysande föredömet, med feghet håller fast vid medeltidens begrepp och — hvilket isynnerhet faller de båda privilegierade stånden till last — åt intoleransens onda anda offrar sitt goda namn och rykte, hvilket regeringen redligt bemödat sig att bevara. — De dansk-tyska förvecklingarne följas i Norge med icke mindre spänd uppmärksamhet, icke mindre lifligt deltagarde än i Sverge. De i dag anlända norska bladen gifva derpå: förnyade bevis, och vi göra oss ett nöje att. här nedan meddela de Varma -och föstorländ ska ord, hvarmed den i Kristiania utkommande tidningen Aftenbladet beledsagar en redogörelse för Aftonbladets och Svenska tidningens uppsatser i ämnet. Sverges intresse i denna sak, yttrar Aftenbladet, är fullkomligt detsamma som Norges... Det är ej blött den oegennyttiga sympati, hvilken ett angränsande och beslägtadt folks nödvärnsstrid: förssin politiska och nationella frihet naturligen framkallar, som bör bestämma på hvilken sida de förenade . folken; skola ställa sig; det är ej blott den! i i i allmänna europeiska förbindelsen att försvara! folkrätten, som bjuder deni att lemna den förorättade parten allt det möraliska och materiella bistånd, hvartill de äro i stånd; utan sjelfva .de nordskandinaviska rikenas egen : omedelbara trygghet och deras politiska fram, tid stå uppenbart i det närmaste samband med ; upprätthållandet af det tredje hordiska rikets j oberoende såväl af Tyskland som af Ryss-; land, likasom den nordiska folkstammens nationella sak i förhållande: till fräramande mak; ter är och blifver densamma. Anfallets enighet kräfver enighet i; försvarar, ooh; i, det, vi uppriktigt glädja .oss åt att-kunna instämma i de stockholmska tidningarnes yttranden, vilja vi blott tillägga den önskan, att denna; broderliga enighet uti en för hela norden så: afgörande fråga verksamt måtte bidraga att; styrka enigheten möllan, de förenade folken! äfven. uti; deras inbördes förhållanden; på; det. ått-ej inre söndring må splittra och försvaga! vära, krafter;på det att Datimark?icke till: slut. skall. se sig nödsakadt att i vådliga för. i bund med. främmande; -herrsklystna: makter söka sin räddning, ivstället för ti befryndade. folks trofasta endrägt, hvilken ensåm Kan försäkra. narden om-den ställnings-som tillkommör dönsamma bland Eutonas nationer o Fl i i

9 november 1857, sida 2

Thumbnail