SLCUCKIU rr SKIOATP UC HINICT DO 2IULRIIUT ALVUIUCI dragna svärden, och likväljhar Europas karta änhu.i denna stund nästan: alldeles samma htseende som före dessa stora kriser, hvilka man väntade skulle omstörta och förändra så mycket. En liten omärklig jemkning i Rysslands gräns-vidDonau; en liten-schweizisk--kantons frigörelse undan preussiskt öfverherrskap, se der äålla de på kartan skönjbara spåren af de sista tio årens: händelser. Verldshändelser, -sådana som dem vi under dessa år bevittnat, gå dock icke spårlöst fram genom tiden: Men deras följder måste sökas annorstädes än på kartan. Det är uti nationernas och staternas inbördes ställning till hvarandra i afseende på maktförhållandena, som de sista årens händelser yttrat sitt stora inflytande. Dessa händelser ha haft till följd stora och vigtiga -omNyttningar af makt, af anseende, af infytande, de ha medfört :stora förändringar uti de särskilta staternas framtidsutsigter. Ettintressant bidrag: till belysningen af denna sida lemnar en artikel om Fränkrikes ställning och planer, hvilken vi nyligen läste i National-Zeitung, och hvilken vi: derföre här återgifva: . Vid en återblick på förhållandena, sådana de voro för fyra år, sedan kan det icke undgå någon, som. med uppmärksamhet följt händelsernas gång, att vi för närvarande befinna oss i en epok, som i politiskt hänseende är väsentligt olik den nyssnämda och som fått sin prägelsaf. Frankrikes bållning. Före orientadiska krigets utbrott var det England och Ryssland som hade öfvervigten i Europa och i förhållande till de andra makterna gjorde gällande sin betydenhet :och öfverlägsenhet issonvs stormakter af... första ordningen eller verldsmakter, som man mera träffande kallat — det, Fränkrikestod då, högsttaget, på samma .dinie som Österrike; och vid minnet af den raska fart; som sakerna i sistnämde land fingo under åren näst före den. kraftfulle ledaren af dess öden, furst Felix Schwarzenbergs död, äfvensom af denna stats djerfva framåtskridande, med vågsamma och högtflygande, men på stora mål energiskt. riktade planer — vid minnet häraf, synes det som hade kabinettet i Wien då för tiden egt öfvervigten öfver det i Paris och bandlat i medvetande häraf. Vändpunkten i sakernas ställning betecknas emellertid icke så mycket af den ofvannämde österrikiske. diplomaåtens död som fastmer af det orientaliska kriget. Liksom Ryssland genom sina i detta krig lidna nederlag blef till:obakaträngdt ur sin position, så vederfors Österrike detsamma till följd af dess falskt-beräknade neutralitet. Af de upprepade inkonseqventa rustningarneoch afväpningarne vann man på alla håll den öfvertygelse, att Österrike icke vore i stånd att föra ett stort krig, ej.ens då det, som nu, gälde dess förnämsta intressen och betryggandet af dess framtid, och det vid. sin sida hade tre till fyra allierade, bland byilka två, europeiska stormakter. Så litet man än må vara böjd att försvara den dåvarande preussiska neutraliteten, hvilken :-fastmer alltid måste betraktas som ett felsteg, omöjligt att godtgöra, så var dock det i Berlin följda systemet, med hänseende till dess motivering, väsentligen olika det österrikiska, hvilket senare, kanhända i någon mån oförtjent, slutligen lemnade efter sig intrycket af en absolut svaghet. Det var en naturlig följd. af utgången på det orientaliska kriget att segervinnarne genom densamma sågo sig försatta i en dominerande ställning. Frankrike i första rummet, då det, i Jemförelse med sitt förra tillbakastående, nu tagit ett ofantligt steg framåt; England åter i det andra, emedan det, med hänseende till hvad det under kampen förmådde: åstadkomma i militärisk väg, visat sig vara Frankrike underlägset och dessutom blottat mer än en af sina svaga sidor. Redan vid afslutandet af Pariserfreden var öfvervigten af Frankrikes inflytande i Europa synbar. . Emellertid. var England alltjemt den makt, som syntes: bäst egnad att bjuda nämde inflytande. spetsen och, om så behöfdes, hålla det inom tillbörliga skrankor. Att det också i sjelfva werket egde medel dertill, och att dess -vilja i Paris ännu åtnjöt önskad respekt. det -visa tilldrägelserna under förra årets höst vid Bosporen och britiska eskaderns under lord Lyons qvarstannande i de turkiska farvattnen öfver. den derpå följande vintern; Man kan, icke säga till hvad grad det skulle lyckats den engelska politiken att motverka och ,. nentralisera. Frankrikes växande öfvervigt, ä fall de engelska förhållandena hade förblifvit oförändrade. Men dessa vndergingo, till följd af upproret i Ostindien, en oväntad och genomgripande förändring, en förändring sådan, att England måste betrakta sig såsom genom densamma slungadt ännu längre tillbaka än till och med Ryssland, sedan det blifvit be: än itvå på hvarandra följande kampanjer: Under den andra republikens tid skulle en anäns med Frankrike varit af föga mera nytta för England än fasthållandet vid den af ålder beträdde vägen. Med kejsardömets upprät tande blef en sådan allians önskvärd, och nu. efter sepoys resning, har den blifvit en nödvändighet. Det tyckes vara mycken sannolikhet för att den skall förblifva beståndande. särdeles som Englands vänskap lofvar Franrike vida större fördelar, än eit förver och någon annan stormakt, t.ex. Ryssland. t.vac som numera framförallt ligger Napoleon I om hjertat är icke längre en dominerande ställning i Europa, ty den har han redan under orientaliska kriget vetat tillförsäkra Sig. utan det är en sådan på hela jordklotet; eller med andra ord, han är nu betänkt på att. sedan han upphöjt Frankrike till en öfvervägande militärisk. stormakt till lands, äfven öra det till en sådan på hafvet, d.v.s. göra let till en verldsmakt. Om man också icke af andra tecken kunde sluta till denna plan, så skulle den dock låte örmärka sig i de energiska ansträngningar, med hvilka det nya kejsarriket söker bringa upp-sin sjömakt till, om möjligt, lika höjd med Englands, Detta land torde känna sig frestadt att i dess frö aväfva ett sådant före