Femte sammanträdet. Den 6 Juni, kl:-9 f. m. Biskop Zhomander erhöll förstjordet. I September 1840, således för :17 år sedan; hade tälaren stått på alldeles samma fläck i sammarrum, deltagande i.ep enskilt öfverläggning, till hvilken dåvarande landtmarskalken sammankallat riksslåndens medlemmar. Öfverläggnisgsamaet häde då Värt Sverges vigtij stö grunslägtfråga, Och talaren häde tillrädt dem, soi yrkade pi en reform, att e),tag sig för mycket för att ej blottställa sig att. förlora allt. .rfaregbeten: hade visat. att.ban haft orättor sin Åsigt. af saken. Representationsfrågan stode ännu i dennis: stund på samma punkt somsdågseom-demwejtil och med-kundexanseshar gåttrett:steg tillbaka; ty dör enda förändring, som blifvit ervådd, vöreantägandet afrden paragrafsssom. föranledt det pPåg Atnde säm-. manträdet — en parsgraf, äf Kviken mad nu stå dade dön glesa fruktes. (TA hädsyftåde. härpå den. i ånseende till det tidiga timman ytterst fåtaliga samlingen.) Det såge betänkligt, utimed;-det inptresse, hvarmed de ernådda gemensamma öfverläggnipgarne omfattades. Tal. hade. emellertid ärantals inför..en församling. som. förestälde -samtlige-rikets ständer, och ville också-låtaidenna omständighet Hasitt tillbörhga inflytande påframstöllningssättet, thuruhån möjiigtvis äfven i detta hänseendö tänkt oKkä hed en och.annan bland dem som före honom; haft ordet: Det fans således argumeltationssätt, af, hvilka talaret? kunde betjöda Sik, t. ex. (Hr Mörens), att benäfiida någon vedersakares säftrande såsom ett snillefoster, för att dermed. antyda, ätt det innefattade något utomo dent igen enfaldigt; ty talaren förestälde Sig, ätt då men talade inför, den mest: värdnadsr bjudande församling som finnes i landet,; åtmipstone. så länge man här, .ensamt..inom helavkristenheten, vägrar .kyrkan såsom sådan; att; tillsöfverläggbingar sammanträday-borde-mansha sig: angelöget att något moderera sina yttrandemissrs av tesg mos er Liksasom närdet rötde vår vigtigaste Brundlags: fråga, ville talaren öckså Hä, då det rörde vär vigtigasto materiella åHglaftohet, tillväda yarsämhet, Han ville ej klandra regeringen för det bon stannat vid de resultster,, till. hvilka. hon. kommit, Hennes. förslag kugde vara bristfälligt, men detta. berättigade ej till något. hårdt.omdöme.sr Regeringen sbestode in-; salunda-af-10-civilingeniörer; och det vore ej ens önskligt att så: vore förhållandet,.ty det blefve efter all sannojikhet -en, ganska dyrköpt.regering.; ej heller funnes, någon minister för, sllmännasarbeten;som hade till särskilt åliggande att utreda ämnen sådanasonms det.förevarande; menideremot-fuures spå sält och vissew minister för allmänna arbeten, Hvilkbn genom regerings och folks gemersammaomdöme blifvit stäld på. denna post, och regeringen borde väl anses berättigad att bysä förtförtide till depbe man, då hennes egna ledamöter icke sjelfve rimligtvis kunde göra de 20 undersökjagar beh -börFainBige hyarom, talåts.. En annan fråga vore,.om .mambadesbort afbida den tid, då. förslagg fotade.på grundliga under sökningar, kunnat framkomma. På det sätt, h med saken här omfattades, tycktes det dock som