OG ER RO Sy TRA T FOBRAE CSR IRERSGS TIS EKIETISSA Ve föredragningen skulle börja med tredje punkten angående sträckningarne och samtidigt företagas motsvarande moment i punkterna 6—10. angående anslagssummorna, samt att på enahanda sätt skulle förfaras med femte , och elfte punkterna, angående bangårdsaänläggningen i Stockholm och anslagen för detta ändamål. Vid denna preliminära votering blef grefve ..Anckarsvärds förslig med 129 röster mot 111 antaget till kontri proposition; men vid den slutliga voteringen segfade deremot, med 197 röster mot 41, friherre Tersmedens förslag, hvadan alltså ståndet, sedan 1:sta punkten bl fvit afgjord, borde genast öfvergi till 6:te punkten. Efter dessa voteringar, som upptogo 2 timmars tid, blef första punkten, afstyrkan br Bodells motion, utan diskussion bifallen. Öfver läggningen om 6:te punkten öppuädes derpå af frih, Cederström, R., som föreslog att, med afslag å utskottets förs ag i 6:te punkten, ridderskapet och adeln måtte för Göteborgsbanans fortsättning till Örebro, öfver Svartå, bevilja 13,456,000 rdr rmt. Gretve E. Sparre föreslog deremot, att medel mått: beviljas för Göteborgsbanans framförande till Örebro, utan att ständerna bestämde den riktning i hvilkes banan borde dragas. Hr Mannerskanzs föreslog, att ridderskapet och adeln måtte bevilja inalles 14 milHoner rår rmt för vestra stambanan, deraf 11 millioner för framförande af banan från Göteborg till Halsberg, samt till bangård i Göteborg, samt åter stående 3 millioner till förberedande af de svårare arbetena på banan Stockholm-Södertelge-Katrineholm ; vidare 4,600,000 rdr för banan Lund-Finjssjön och 1,400,000 rdr för-bånan Örebro-Askersunc. Grefve Anckarsvärd hade derpå ett. längre anförande, deri han utvecklade sina skäl mot statsbaneanläggningar och mot. statsskuld; men. dock slutliger förklarade sig anse, a t, då man vore bunden af föregående ständers beslut, anslag nu borde bevilja till Göieborgsbanans framförande till Göta kancl (7,610,000 rår) och till bangård-i Göteborgk(465,000 rdr), men. deremot punkten i hvad den rörde vägen Stockholm-Katrineholm afslås. Hr Montgomery-Cederhjelm försvarade utskotieis föislag och tillstyrkte 6:te punkten. Hr C. A. Raab yrkade åter, att ioga anslag till jernvägsanläggningar borde af ständerna p; andra vilkor beviljas, än att ko:smunerna åtaga si att tillsläppa jord och bestå stationshus, hvarigenor jernyvägarne skulle konna åstadkommas för ett fö: staten vida billigare pris. Öfverläggningen afbrö:s derpå för. att fortsättas i afton. Borgareståndet. Statsutskottets utlåtande n:o 62, angående jernvägärs anläggande, föredrogs punktvis. 1:sta punkten, som afstyrker lir Bodells motion om uppskof unde denna statsreglering med alla jernvägsföretag, bifölls, sedan motionären klandrat utskottets referering i Häns motion och yrkat fäfslag, samt hrr Nordvall, Nygren, Rönolad och Stolpe talat för bifall. Talmanven Meddelade ett förslag af talmanskonferensen at: företaga 3:e punkten före den 2:a, hvilket af fler: talare understöddes, men af andra ogillades. Genon votering afslogs detta förslag med 37 röster mot 23. Sålunda föredrogs 2:3 punkten, angående faststöl Jande af ett system för ståtens jernvägsbygnader, och förordades af Hr Muren, emedan antagande af elt system bårvid betyder endast följdriktighet oc! planmessighet, utan att man derigenom är bunder att antaga alla de föreslagna bånorna. I samma syftu talade hir Henschen, Nordvall och Gråå, med hvilke: flere-instämde, önskande att, om punkten ej bifalles den dock. ejmåtte afslås. För ett förmedlande förslag att. ej förkasta punkten öm. systemet, utan lägg: den till. handlingarne, talade hrr Thome, Palander och Boman. ; :.Hr Renström önskade att de beslutade banorna ej måtie .komma att stå i strid med systemet. För afslag talade hr. Hasselrot, som ej. ville klandra regeriogen. för att den framlagt ett system, och trodde att underlåtenhet deraf medfört ett rättvist klander. n .det.framlagda systemet. vore alltför vidsträckt. de det prey banor, hvilka ej vore fullständig undersökta. . I ,.samma syfte talade .hrr Berg, Ekholm; Embring, Schenström, Uppling, Berglund, Kistner, Stolpe, Bodell, .Björek, Falhem och Wallenberg emedan : nuvarande ständers beslut icke vore bindand för kommande, emedan. beslutet kunde influera på den finansiella frågan, och emedan ständerna ej dis. ponera cmedlen till hela anläggnoingen.. Efter slutad diskussion -voterades:.om. kontraproposition emellar Jen åsigt, som, ville lägga betänkandet till handlin: garne, och den, som.:ville afslå detsamma, hvarvid den förra :åsigten segrade med .30 röster mot 29. I-hufvudvoteriogen segrade den, åsigt, som ville lägg: till -handlingarne,. med 40 nej, mot.18 ja, hvilka yrkade-bifallstill systemet. Plenum. fortsättes i afton. Bondeståndet. Talmannen hemstälde om icke, vid nu började föredragning -af -statsutskoltets . utlåtande. i jernvägsfrågan, andra punkten; hvari utskottet tillstyrker antagaudet. och fastställandet, af ett jernvågssystem, borde uppskjutas tills vissa endra punkier förut blifvit afgjorda, och denna åsigt understöddes lifligt afstatsutskottsledamöterna, men blef så kraftigt bestridd ai oppositionen, att utskottsledamöterna sjelfva afstodo från sin. mening under förklaring, att nämde punki om systemet gerna kunde afslås. Vid derefter företagen punktvis föredragning bifölls utan diskussion utskottets tillstyrkan, att hr Bodells motion måtte lemnas utan afseende, och afslogs utan vidare diskussion utskottets tillstyrkan i andra puakten; att ett sustem au måtte fastställas. -Derefte nppstod åter en achatt om--sättet för. föredragningen af tredj: dokten, som innefattar flera momenter, i fråga.om vilken, som det-tycktes, hufvudsakligen de, som sluta sig till utskottets mening, till en början yrkade, att diskussionen skulle få vidröra blott ett mom. i sen: der, under det oppositionen ville hafva frihet att yt4ra sig onr alla momenterna. på en gång, och ar blött besluten skalle fattas för hvardera särskilt. Men äfven i denna fråga gåfvo utskottsledamöterna efter på det sätt, att man bestämde; att diskussionen skalle få röra sig fritt om alla momenterha, men at dön skalle förklaras slutad särskilt för hvart och ett moment, iinan proposition på detsamma blefve framstäld. Nar derefter första momentet, som tillstyrker vestra stäinbanan söder om Mälaren, föredrogs, upp: trädde emot utskottets förslag Lekberg, som ville analå medel blott till fortsättning af de redan påbörjade arbetena till Örebro och på södra banan till Finjasjön; Sahlström, som till följd af de stora kostnaderna fraktade att nu på vestra banan fortskrida längre än till Hjulö, och på den södra till Finjasjön; Mengely som ville ett beslut i hufvudsaklig likhet med Sahlströms mening, och Ödman, som också var af denna åsigt, men vid slutet af hvars anförande det inträf: fade, att-en stor del af ståndet ropade bra! bra! någo som åtminstone på flera riksdagar aldrig händt i dette stånd. För utskottets förslag åter uppträdde Ander. Persson och Nils Nilsson från Örebro län samt Matt Persson från Stockholms län. Då ytterligare en sto anängd talare anmält sig för att yttra sig om denn: punkt och klockan var nära tre, blef diskussionens fort sättniog uppskjuten till i afton, — Sskrisere. HANDELS-UNDERRÄTTELSER. VEXEL-KURSER, noterade på Stockholms Börs, Tisdagen d. 9 Juni. LONDON 41: 35, 69 d. d.; 11: 33 å 41: 32, 90 d. d. HAnsUuRG 129, k. sicht; 1981: 4 d d.; 198, 30 d d 4971, 67 d. d.; 49 d. d.