LA igh LE ORT FE f-Hvad angår valörerna! å dessasobliggtioner; så Ai det tydligt, :att ju mindre dessa kunna sättas, destc fnerk skola obligatiönerna T allträndå rörtisen Kuta äfvändäs DOck fes det en viss gräns, söm Härvid. lag icke får undefsköldas. De) böra netiligen icke lyda på mindre belopp Anatt räntan för den minsta möjliga tid, för hvilken ränteberäkning: kan komma i fråga, d. v. 8. för ett dygn, blir så stor, att den verkligen kan; utbetslas,; hvilket iexe, är möjligt om den icke, uppgår, till så stort belopp som det minsta af våra preglade myntstycken, Och dettx blir, såsom vi veta, hädanefter halförestycket. Menett halft öres däglig ränta motsvarar, efter 4 procent om äret (beräknadt; till, 365,dagår); ett kepital af45 rdr 62!, öre rmt. Under detta belopp kan. det således icke komma i fråga att någon obligations välör stäldes. Å andra-si jan böra, fel Udirdas Då skull, obligationernä-nå tvis) Helst: utfärdas på jemnia, rutda tal. öre Sei fseende lemnadt åt båda dessa foringar, finnef manatt 50 riksdaler riksmynt är det Flere som bäst är sig att blifva minsta valören å öreklagna obligationerrig: Den dagliga räntan blefve i sådant fall icke jemi et hälft öre, utan nåfon (nemligen..0;5479452054... öre), hvilket öfott dock icke toges i beräkning: förr, är det t så mycket att det kunde betraktas lika med ett Kallt öre. (Ett exempel på när sådant inträffade finner man å tiedägstående formulär vid den 6 Januari.) Ville: man nödvändigt hafva den dagliga ränlänföllkomligt. lika. med ett halft-öre,med bibeST derjemte af obligationens-valör lydande på rdr, så läte detta visserligen göra sig, nemligen dörigenon att den årliga räntan nödsattes från de föreslagna 4;procenti till.3;65 procent: (d.y. 5. tin JAg efår hå iprocent);: men en sådan räbhtenedsättning le ingönds aren för sin del icke :rekonimendera fört, än obligationerna i en framtid, då pevningtillgången poor Yymnigare, visade benägenhet. för att stiga öf, sHVilkbt: vore ett tecken att den å obligationerna utföstadräntan. 4: proc. .vore, med afseende på rådande -penningförhållanden, alltför t-ög, hvilket dengför hörvarande visst ickejkan anses vara. Beträffande de högre obligationernas valörer, torde dessa lämpligen kunna bestämmas till 100 rdr, 200 rår, 500 rår och möjligen 1000 rdr. Dettaär emeltörtid: detäljsäker, i hvilka det vore öfverflödigt att här närmare ingå, lika mycket som i stiliseringen af :obligationerna, om hvilket. allt. det -blefve .tids-nog alt tals, öm, och sedan sjel.va.-hufvudgrundsatsen först blifvit gillad.. Eodast-exempelvis: framställa vi i.sistnämda. hänseende här neden ett förslag i sammanhang. med en-annan omständighet i afseende på obligationernas yttre utstyrsel, för att så säga, hvilken är vigtig derför att den väsentligt bidrager till obligationernas lätta och obehindrade cirkulation, och af detta skäl ej bör lemnas helt och hållet ovidrörd. Utom sitt.bestämda kapitalvärde komme nemligen dessa, liksom alla andra räntebärande papper, att ega ett ständigt växande värde uti den dagliga ränta, som åtföljde innehafvandet af obligåtionen. För den lätta och obehindradecirkulationen af dessa nya bytesmedel vore:det derföre af vigt att, utan några särskilta öträkningar, kunna genast veta, huru mycket obligationens hela värde, d. v. s. det sammanlagda kapitaloch räntevärdet, för hvilken dag som helst utgjorde. um den ändan borde räntan för hvarje årets dag nas å obligationen utsatt, så att man med ett enda ögonkast, kunde i hvilket ögonblick -som helst veta Huru mycket obligationenför tillfället : vore: värd. För att visa huru detta skulle gå till; så se bär ett enkelt. utkast till en dylik obligation; F