Aftonbladet – 6 juni 1857, sida 2

RIKSDAGEN. Rikets ständers gemensamma öfverläggning rörande Jernvägsfrågan. Andra sammanträdet. Den 7 Juni, kl. 6..e. m: Hr L. J. Hjerta yttrade sin tillfredsställelse; öfver riksståndens -grundlsgsenliga rätt, att sammanträda på ett rum, och förhoppn ng. att, oaktadt den utomordentliga försigtighet hos grundlagsparagrafens författare, som betagit de hvar för sig på sina ståndsrum så betydande fördelniogarns af representationen all fullmyndighet när de komma . tillsammans, till den grad att församlingens mening öfver en fråga ej ens kan få genom proposition. inhämtas, likväl dessa sammanträdens begagnande skall ligga ett frö sill. utveekling och närmande till en mera fulländad representationsform, om hvars .behöflighet, för att i en framtid kunna upprätthålla. svenska folkets sjelfbestånd och värna dess frihet, alla ständer vid många riksdagar förklarat sig vara ense och jemväl regeringen, åtminstone vid den tid, då med dess goda minne och på dess vägnar en förklaring här afgafs att representationsfrågan ieke kan falla. Äfven syn ies det ett lyekligt förebud, att första sammanträdet blifvit om en fråga, hvilken angår åtgärder och omfattar plaoer, mera storartade än man någonsin förut sett dem i detta land eller uti något annat, i. förhållande till -folkmängd och statsinkomster. Väl hade man, då frågan om detta sammanträde:hos adeln förevar, hört invändas att det vore öfverflödigt, emedan ingenting nytt funnes att säga i jernvägsfrågan; men det vore avårt föreställa sig, att i en samling, der man finner så många och kanske flertalet af landets utmärktaste män, icke något nytt skulle kunna sägas öfver ett så vigtigt ämne. Vid statsrådet Gripenstedts vackra och intressanta framställning — riktig i.afseende på de allmänna grundsatserna, äfvensom öfverhufvud i de statistiska beräkningarna, som visade att landet varit i-ett starkt framskridande på de senare åren — anmärkte tal. likväl, i hvad den angick det ifrågavarande ämnet, att hr Gripenstedt hade företagit sig att undanrödja tvifvelsmål, som enligt tal:s tanke ingen någonsin annat än undantagsvis hyst och hvilka långt för detta alldeles upphört, såsom huruvida jernvägar i allmänhet vore nyttiga för civilisationen. Tal. medgaf ock, att en skuldsättning af 110 millioner, motsvarande 6 millioner i ränta och amortissement, kan anses för en obetydlighet för vår mnation, om nemligen penningarne användas så, att de återbära sig; men tviflade om detta kommer att ske på det sätt, som statsutskottet föreslår. Han ansåg. det hafva varit ett till vådliga följder ledande misstag, då beslutet att staten borde bygga och underhålla stambanor fattades. En foljd häraf åter var, att tal. önskade att utsträckningen af beslutet måtte inskräakas så mycket som möjligt. Vid den jemförelse hr Gripenstedt framlagt emellan Sverges och aågra andra uppräknade länders skuldsättning, hvars resultat blef att Sverge är det minst skuldsatta land bland dessa, anmärkte tal. att om detta ock är sant, så vederlägger det icke sanningen af den satsen, att ju mer man lånar, dess mer man sätter sig i skuld. De uppräknade öfriga länderna hade ock alla fått böta på ett eller annat sätt för sin statsskuld. I Eagland är det kändt huru de mindre bemedlade fstt träla under bördan af taxor och pauperism, och buru benägen och lättvillig engelsmannen derföre är att öfvergifva sitt fädernesland samt söka ett nytt bland andra nationer. Holland, oaktadt den rika inkomsten af sina kolonialländer, har en fattignumerär af 1 på 7 af befolkningen. I Frankrike had deputeradekammarens lättsinnighet under juliregeringen, att inleda riket i skuld, till en del varit orsaken till dynastiens störtande, Hvem kände ej oroligheterna i Spanien, missnöjet i Österrike och huru afvea i Preussen beskattningen stigit både direkt och genom höga tullar på kolonialartiklar? Danmark hade fått det mesta af sin statsskuld i följd af kriget med England och förlusten af Norge. Ställsingen i Ryssland skulle troligen icke någon här önska sig. Afven här torde man nog snart få emotse höjda alar på kaffe, socker och tobak samtåtskilliga råämnen, om blott utskottets beslut em jernvägarne ommer till stånd och skall verkställas. I bevillningsutskottet ha redan iörsök varit gjorda att åter införa tullen på bomull oc silke, ehuru flertalet av sett sådant böra sparas tills de onda dagarne komma. De sex millionernma ränta på statsskulden kunna lätt växa, och man äfven skall betala en del af jernvägarnes underkåll,