Aftonbladet – 5 juni 1857, sida 2

batten i går afton, uttalade sig tre, Ola Månssträckning äfven derföre, att en reform ga någonting, vare sig ett hus eller en väg, utan Jskligen vid sättet för medlens; anskaffande hvilkas äfven minsta och billigaste fordringar har rå KÖ öl fr öm BS RR NA ER NR ET RR EE SFL TT dt RR I NR Rn rUvoK Fet Vv 9 OR MM I TP BE RR ee — pre frin Ngn rr RS IE 7 KE ER VE utan staten måste äfven vidkännas en årlig förlust, större i samma mån det så kallade systemet varit mindre välbetänkt. Hvar skola då medel dertill tagas om ej genom ökade skatter? Vi äro icke de, som sky detta medel, då det är nödvändigt för att vinna ett stort mål, men vi kunna icke annat än ogilla en minister, som, när han inför folkets representanter företager sig en finansiel utredning af en sådan fråga, förbigår eller döljer så vigtiga sidor deraf. f de fem talare, som uppträdde vid deson samt frihrr. C. A. H. von Däiben och Sprengtporten för utskottets förslag, som deremot bekämpades af hrr Hjerta och Wallenberg. ;-HrHjertas anförande var i synnerhet utmärkt för de faktiska belysningar och de slående jemförelser det innehöll... Sedan han underkastat hr Gripenstedts lysande tablå öfver landets finansiella ställning en granskving, samt visat att denna ställning, såsom föranledd af. lyckliga konjunkturer, ej: vore att i längden bygga.på, vände han sig motutskottets förslag om ett jernvägssystem, anförde ur de angifna reservationerna de skäl, som deremot. blifvit anförda; visade huru litet man beräknat kostnaderna derför, bristen på närmare undersökningar, och huru man blindt litar på öfverste Ericson; omtalade huru Rob. Stephenson ej mindre än 20 särskilta gånger sjelf uppgått banan mellan London och Birmingham; uppdrog, för att visa den ringa sannolikheten af att jernvägar här skola bära sig, .en jemförelse med., flera utländska; samt erinrade oms nödvändigheten: att ej företaga jernvägsbygnader i någon större utderi nu som bäst påginge, som går ut på att betydligt förminska kostnaden. Ola Månsson fann, det besynnerligt att man motsatte sig ett system, då det ju ej ginge an att bygplan. ; Undersökningar hade ej saknats; och ganska många kartor och profiler fännes hos siatsutskottet. Friherre Diben uppläste ett skriftligt anförande, som bland annat gick ut på att visa, det några vidare undersökningar, än dem öfverste Ericson låtit göra,, vore alideles öfverga af reservanternas yttranden och uttalade sig i i synnerhet emot-att KöpingsOÖrebrobanan blefse en sektionsafvestra banan och derigenom äfven en:länk af systemet, hvilket lifligt förordades. Hr Wallenberg fästade sig hufvudfastar Friberre Sprengtporten upptog åtskilli-.. till jernvägsbygnaderna, uttalade sin åsigt om nödvändigheten att förlägga bangårdarne i hufvudstaden vid -saltsjön, och uppmanade till sans och måtta. Diskussionen har i dag hela förmiddagen ytterligare fortsatts. Herr Bodell, som öppaade förmiddagens debatt, redogjorde för de åsigter, som. föranledt, hans af utskottet å sido lagda motion, att alla frågor om anläggande af stambanor. för statens räkning måtte tills vidare uppskjutas: Han utgick från densynpunkten, att stora uppoffringar från hela statens sida, för att genom jernvägsanläggningar rikta de förut proportionsvis -rika -delarne af landet, vore: en orättvisa mot de fattigare: provinserna, för i afseende på förbättrade kommunikationer tillgångar härigenom skulle ;skomma att saknas. Öniskade att statsutsköttets ledamöter allesammans, liksom han, hade i sina exemplar af betänkandet understrukit de ord; hvarmed i inledningen omnämts de stora uppoffringar, som utförandet af det föreslagna jernvägssystemet skulle kräfva, samt denantydning som der gifves derom, att den närmaste förmånen af jernvögarhe skulle bli den, att jordvärdet i deras närbet skulle stiga, en vink hvaruti talaren såg detsegentliga skälet till den nu pågående. striden uppenbaradt. Prof. Carlson upptog i ett längre: anförende till besvarande de anmärkningar, hvilka, cynnerligen af statsrådet Gripenstedt, blifvit gjorda emot hans reservation. Med utförliga, ur officiella handlingar hämtade upplysningar bestyrkte Han den i reservationen gjorda men af br Gripenstedt bestriddauppgiften, att statsbanor i andra länder visat sig dyrare änl de enskilta; äfvensom -att-mander börjat efterhand öfvergifva statsbanesystemet: Yttrande sin glädje öfver den lysande tåfla finänsministern uppdragit öfver våra :finansera närvarande ställning; -samt—det--lyckliga-horoskop samme minister stält för inkomsternas fortsatta stegring, erinrade han derom, att under sådana förhållanden ett motsvarande stigande i utgiftsbudgetens belopp äfven sannolikt vore att påräkna. Med flera skälådagalades olämpligheten och vådan att nu binda sig vid ett system eller, rättare sagdt, jernvägsnät:.: Uticen kort, men bindande argumentation vederlade talaren slutligen de skäl, som anförts för vestra banans dragande göder om Mälaren; Bland de många intressanta belysningar, hvaruppå hr Carlsons anförande: var särdeles rikt, ådrog sig särskilt uppmärksamhet citatet ur en fransk statshandling af år 1855, hvaruti regeringen sjelf yttrat sin önskan att befrias från det omedelbara bestyret med jernvägarnes Hr Tornerhjelm, som hade ördöt redan före professor Carlson, yttrade sig i allmänna Ordalag ogillande öfver de af-hr Bodell yttrade åsigter och uttalade. den förmenings; att opinionen i landet för ingen del finge bedömas efter de yttranden i ämnet, som framkommit i Aftonbladet och SvenskaTidhingen. Man kunde nefnligen å andra, sidan anföra, att den fosterländskt. sinnade Göteborgs Handelsoch Sjötarts-tidning samtstörsta delen af landsortspressen med bifall omfattat de åsigter, som ledt statsutskottets majoritet. Det tager sig onekligen lustigt ut att höra hr Tornerhjelm för Tosterlandssinne företrädesvis prisa ett blad, hvars åsigter och ideer. han. utan tvifvel eljest i allmänhet skyr som. pesten, men som i detta särekilta fall tillfälligtvis öfverensstämmer med -hans-egna.— Hvad majoriteten af landsortspressen angår, så torde hr Tornerhjelm ha beräknat dess opinion ef