Aftonbladet – 5 juni 1857, sida 2

STOCKHOLMiden 5 Juni! Den efter så mycken strid omsider vunna. förbättringen i våra konstitutionella former, som åtminstone medgifver de fyra stånden möjligheten att kunna sammanträda på ett och samma rum till gemensam öfverläggning, har i går för första gången blifvit en verklighet genom tillämpning af. den vid innevarande riksdag antagna förändringen i S 46 riksdags: ordningen... Denna tilldragelse, redan i och för sig sjelf af betydande vigt i konstitutionelt hänseende, har fått ett ökadt intresse genom den omätliga vigten för fäderneslandets framtid-af-den fråga; som är föremålet för denna den svenska riksförsamlingens första gemensamma öfverläggning. Vi meddela längre ned en fullständigare redogörelse för den debatt rörande ;jernvägsfrågan, som vid detta ståndens första gemensamma sammanträde -i. går förmiddag egde rurnä. -Bland de taläre:af de olika stånden, som dervid uppträdde, intog finansministern hr Gripenstedt onekligen det mest framstående rummet; zå väl genom en lysande parleamentarisk förmåga. söm genom rikhaltigheten af talets: innebåll och den skicklighet; hvarmed talareit förstodatt gruppera statistiska uppgif ter till stöd för de satser han ville bevisa. Med erkännande af allt detta tro vi likväl, semran, mranskaren skall finna ning mera blänkande och bländande än öfvertygande. Hvad som framför allt måste falla en hvar i ögonen är :skefhetensäf hr finansministerns bevis. för sitt påstående; att Sverges statsinkomster inom den period; under hvilken de ifrågasatta statslånen at? 110 millioner skulle upptagas, med säkerhet skulle vinna en så stor tillväx, att ränta och amortering, beräknade till 6 millioner årligen, utan svårighet skulle blott deraf kunna bestridas. Vi. glädja oss med finansministern och hvarje gann fosterlandsvän öfver näringarnesstigande --blomstring--och öfver de ljusa utsigter för den närmaste framtiden, som denna blomstring äfven öppnar för statens finanser. Vi vilja äfven imedgifva, att antagandet .af 6 millioners tillväxt i statsinkomster efter tolf års förlopp, utan tillökning i de särskilta skatterna, icke synes öfverdrifvet.. Men bar då staten icke äfven att emotse. någon tillväxt. i sina-utgifterunder denn tid för andra ändamål än blott och bart för statsjernvägarne? Kan-finansministern ut!ofva, att under denna tid: ingen kunglig Proposition skall afgifvas om nya anslag för andra ändsmäål, eller är det verkligen hans önskan, att rikets ständer icke under de tolt årensskola. bevilja några. sådana? Skall vår försvarsverk till lands-och sjös under denna tid icke behöfya några ytterligare anslag? Hafva. vi icke. andra vägar och farleder att bygga och förbättra än blott statsjernvägar? Skola. .då icke några andra jernvägar, änblott statsstambanorna, äfven understödjas genom statens medverkan? Och skola icke dessutom andra inrättningar af allehanda slag både för den andliga och materiella odlingens befrämjande, i mån af en stigande kultur och en växande befolkning, fortfarande kräfva nya statsugiftor? Hvarmed skola nu dessa bestridas, om 2j med statens växande inkomster? Huru vill då finatisministern inbilla oss, att den blifvande tillväxten i statsivkomsterna skall.kunna eller-ens böra användasuteslutandg,tillsrinte och amortering af-lånet för stat jernväsarne?. Deisutom förbigick hr Gri elt helt och hållet frågan omibestridan: det af drsftoch underhällskostnaderna fö: i) Mes om inkomsten ef jernvägarne iee räcker fill för dessa kostnaders bestridande, såsom åtminstone under den närmaste