Aftonbladet – 3 juni 1857, sida 2

met, och som redan ej utan framgång be-! gagnats såsom en not för lokalintressen, i en! framtid komme att utöfva ett högst skadligt inflytande icke allenast genom misstag och förhastande vid bestämmandet af banornas riktningar och gen m det vådliga och äfventyrliga 1 företagets svindlande omfattning, utan ärven a den betänkliga utsträckning det skulle gifva åt regeringsmaktens redan nu! ganska omfattande patronaga i afseende på embetens och tjensters tillsättande, enär en nybildad armåekir af jernvägstjenstersän jemte ! en ännu talrikare här af kandidater till. dy: lika platser sålunda blefve stäld till dess förfogande; — Ej-mindre från denna synpunkt-än ! i betraktande af. det ytterst svårlösta finansproblem, som ett )dylikt, vidtemfattande, på förhand gotköndt stambanesystem innebär, ! synnerligast under närvarande penningekrie, finner man stetsstambanorna, då sådana nu en.gång blifvit beslutade, åtminstone böra inskränkas inom det minsta möjliga, af skommunikatiosens, redan befintliga -hufvudådror betingade omfång Allra minst anser man pationer kunna och böra på förhand förskrifva sig åt ett system, hvars frånträdende i en icke aflägsen. framtid .skulle förorsaka stora olägens heter, och bvars vidhållande åter skulle förorsaka ännw större. Den opivion vi här tecksat skulle vitro vars den inärvarande stund inom lardet allmännast utbredda, äfven hos tänkande invånare i de orter, hvilkas talan nu så ifrigt föres af vissa opåkallade målsmän; och om vi ej mycket bedraga.osz, har denna opinion på den senaste-tiden äfven bland -folkombuden börjat visa allt facr och merinsteg, i trots af de oförrrutnaste bearbetningar och det oförsyntaste köpslagande intressena.emellan, Högst märklig är emellertid den brådstörtande utveckling jernvägslustan inom loppet af trenne år visat sig taga, och än mer den omkastning i opinioner, som-i detta-afseende-egtrum-deren viss kontinuitet och konseqvens företrädesvis synes böra vara på sin plats. 1852 års jernvägskomitå erinrade i sitt betänkande med rätta: huruledes i vissa andra länder ett olycksdigert vingleri medi jernvägsprojekter :bedrifvits; att jernvägar blifvit ej-blott föreslagna, utan jemväl stundom anlagda i riktningar, der de i fäflan med andra, bättre begrundade, snart fallit. i.vanvärde; att betydliga kapitsler på sådant sätt blifvit ledda på sidan om sin vanliga och naturliga verkningskrets, samt lemnat skadliga luckor. i audra vigtiga näringsgrenar. ved kunde: väl då-ana, att dess: ord skulle redan inom fem år få egenskapen af en varnande profetia för oss sjelfva eller utgöra. en .träffande skildring af det närvarande. förb Handet? Det var i följd af detta betänkande, hvaruti noggranna statistiska och topografiska forskningar ej mindre än. speciella undersökningar förordades, som general Akrell samma år erhöll uppdrag. att uppgöra förslag till bestämmande af stamlinier för jernvägskommunikationer inom riket. .. Då vidare be mälte embetsman i det af honom uppgjorda preliminära utkast, som bufvudsakligen lades till grund för förra riksdagens jernvägsproposition, under anförande, att ett nät af landsvägar utbreder sig i alla riktningar öfver södra och mellersta delarne af landet, och att i detta nät finnas vissa tydligt utmärkta hufvudvägar, till hvilka de öfriga sig ansluta, anser dessa af den inre rörelsen länge godkända och efter landets beskaffenhet någorlunda afpassade hufvudvägar också uivisa den allmänna riktning, i hvilken stamlinier för ett jernvägsnät kunna och böra anläggas, utgör ej denna så ögonskenligt riktiga och af alla länders: erfarenhet -vitsordade åsigt den . mest skärande kontrast till jet sällsamma system, soma man nu så ifrigt äflas att vilja påtvinga oss, i trots af naturförhållanden och sundt menniskoförstånd ? Och då 1854 års ständer i sin underdåniga skrifvelse (n:r 183) motiverade anläggandet af Göteborg-Stockholmsbanan dermed, att sålunda skulle ej allenast öppnas förbindelse mellan de-provinser, från hvilka landets hufvudsakligaste bergsprodukter Hömtas, och hvarest bergsbruksrörelsen förnävnligast idkas, utan derjemte sammanbindas såväl Nordsjön, och. Östersjön, som rikets största insjöar. och vigtigaste vattenkommunikationern — hade: de. väl. då: den ri :gaste aning om det förslag, som. ru afser att draga berörde bana genom ep. provins, der nästan ingen bergsbrukerörelse. idsas e!ler kan uppkomma, och att.sorgfälligt undvika beröringen med den obestricligt. vigtigaste. blard Sverges alla vattenkommunikationer ? Visbehöfva ej. här upprepa hvad som är ellmönt bekant, nemligen huru det; vi vilja icke säga inom loppet af tvenne år, men inom loppet af några få veckor före innevsrande riksdags början, lyckats ett litet lokalintresse att Hos den ena statsmakten. genomdrifvå ett: omintetgörande afobvad: båda: statsmakterna, om icke bokstafligen uttryckt, åtminstone omisskönr vekligen afsett; huru härvid ieke detoringaste afseende blifvit fästadt på de från sju län och från Stockholms-stad till tronen framburna önskningar ; huru, sedan den. sista jernvägskorhiten ;fått sitt förslag färdigt, och en bland de väsentligaste punkterna deiutr AE MORRIS TES NNE ENN ans en dylik personlighet, som blifvit spådd att tvåan skulle blifva hans räddning. Sedan den