Aftonbladet – 3 juni 1857, sida 2

13. att K. M:t måtte ega att tillj en; början för ändamål, gemensamma för olika stambanor, anordna medel utan omedelbart skeende fördelning mellan särskilta banor, samt att använda det öfverskott, som kan finnas uppkomma å ett stambanearbete, till awt fylla den brist, som å ett annat möjligen kan uppsti; 14. ati rikets ständer må bos K. M:t iunderdånighet anhålla, att vid alla statens jeravsgsbygnader eu och samma redovisningsoch räkenskapsförings öst måtte iakttagas samt att räkenskaperna dervid varda så upprättade, att de utvisa huru mycket hvarje fullbordad särskilt jernväg eller bana meddertill hörande materiel kostat; 15. ätt inkomsterna och utgifterna å hvär öch en före nästa riksdag färdig och för allmänna trafiken upplåten del af statens jernbanor skola särskilt redovisas, samt att den behållning, som intill dess rikets ständer blifva i tillfällederom besluta kan å en eller annan sådan bandel uppkomma, må i första rummet aavändas till bestridande af underhållskostnaderna för rörelsen å andra bandelar, hvarest dessa kostnader icke af godsoch passagerareafgifterna betäckas, och att hvad derefter möjligen återstår, må såsom förskott ingå till. fonden för jernvägsbygnaderna; hvaremot under tiden de inkomsterna öfverstigande utgifter för rörelsen å statens jerövägar må likaledes förskottsvis af sagde fond bestridas; 16. att afstyrka rikets ständers bifall till det för jernvägsarbetena; utöfver dertill beviljade bestämda statsanslag, utaf K. M:t äskade särskilta kreditiv; 17: att rikets ständer, till svar å hvad berörde proposition i äfseende på den för verkställandet af statens jernvägsbygnader erforderliga: arbetskraft innehåller, måtte förklara, det rikets ständer finna änvdämålsenligt, att kommenderingar ur. indelta armår, såvidt med de afslutade knektekontrakternå öfveregnssiämmer, varda vid ifrågavarande arbeten använda emot åtnjutande dervid af skälig eisättning för såvtl gemenskapen som befälet, och under tillämpning 2! hvad i kongi. kungörelsen den 25 Januari 1842 Er stadgadt, rörande den, vid deruti uppgifoa fall, rotehållare tillkommande ersättning, äfvensom det härvid manskapet samt efterfefvande enkor och barn tillerkända understöd; 18: art, i öfverensstämmelse med hvad K. M:t föreslagit, statskontoret må utaf riksgäldskontoret erhålla ersättning för sin fordran för den af öfvanbemälde koriite utbekorma förskottssumma, som icke genom aflemnandet af den, enligt komitåns afgifna redovisaging, återstående behållning blifvit kongl. statskontoret godtgjord; : 19. att rikets ständer, med afseende å angelägenheten deraf, att innan några andra jernvägsarbete: varda för statens räkning företagna än de, för hvilka anslag under, denna. riksdag beviljas, noggranna och fuilständiga icke blott tekniska och topografiska, uta: äfven statistiska, landets industri och rörelse isyn aerhbet omfattande undersökningar, blifva anstälde, måtte till K. M:ts nådiga disposition anvisa ett särskilt anslag. af. 150,000 rdr -rmt : för bestridande: a: de kostnader, som äro förenade med sådana under sökbingars: anställånde i alla nu uppgifna hänseenden, dervid tpplysningar böra inhämtas af ej mindre vederbörande embetsmyndigheter an höshållmmngssallskaperna inom de län, genom hvilka statens jernvägar kömma att anläggas; 20. att den af riksdagsfullmäktigen Nils Svensson från Jönköpings lån väckta motionvom anslag tillsödra.stambanans ledning..vester om Lagaån. ieke mi föranleda någon åtgärd å rikets ständers sida; 21. att afstyr-a rikets ständers bifall till hr Hepschens framställning, ait det för förslaget om en banas ledning till Upsalå; med dertill körande fitningår af Upsala stad ötbetalta kKostöadsbelopp; 4000 fdr bko, måtte ersättas äf stätsverket; 22. att vice talmannen Anders Anderssons motion, jemte öfriga framställningar angående de genom beskattningen å bränvinstillverkningen och försäljningen jäflytande medels användände till jernvägsanläggningårne, icke må af rikets ständer bifallas; I 23. att afstyrka rikets ständers bifall till det framstälda förslaget att till oftanämda företag anvisa bankens behållna årliga räntevinst; j 24: att rikets ständer besluta, det fullmäktige i riksgäldskontoret böra genom lån anskaffa medel för ej mindre ersättandet af de belopp, som för innevarande års arbeten å vestra och södra stambanorna redan blifvit utaf rikets ständer afräkningsvis anvisade, än utbetalandet af de anslagssummor, som derutöfver varda under denna riksdag beviljäde att till 1860 års. slut utgå för statens jernvägsbygnaders fortsättande och utförande; dock torde, rikets ständer förbebålla sig att, derest, sedan alla andra statsutgifter vid nuvarånde riksdag blifvit bestämda, det visar sig. ätt dem öfverstigande tillgångar förefiönas; pröfva och afvöra dels omv och i hvad mån dessatillgängar böra tillostatens jernvägsbygnader användas, och: dels huruvida fullmäktige i riksgäldskontoret må ega attför samma ändamål, under tiden intill nästå;riksdag, jemvål använda blifvände, öfverskott. Under förutsättnihg, att rikets ständer bifalla utskottets nu frårmstälda förslag; har utskottet tillika hemstält, att Fikets ständer, i afseehde på omförmälda låns upptagande, måtte meddela följande beslut och föreskrifter: a) denna upplåning. må verkställas inom eller utom riket på sätt fullmäktige i riksgäldskontoret finna lämpligast och ändamålservligast till beredande af de för staten såsom låntägare mest förmånliga vilkor; b) bpplåningen sker emöt fönderade; till innehafvaren stälda och å!dennes sida icke bppsägbara räntebärande obligationer, utfärdade, på rikets ständers vägnar, af fullmäktige. i riksgäldskontoret, som uti-obligationerna. böra. förbehålla .riksgäldskontoret rättighet att fråmdeles; derest omständigheterna pröfvas härtill föranleda, uppsäga desamma till inlösen efcer viss bestämdsförfallotid; c) fullmäktige ega för öfrigt bestämma: 1) det språk och den myntsort, hvarå obligationernå komma att utfärdas; 2). den ränta, som i obligatioherna skall föreskrifvas, och 3) den käpitalrabatt, som må beviljäs vid de fall, då fullmäktige fina sådan rabatt böra ega rum; d). till ränteliqvider och lånens amortering anvisas ett årligt anslag, som motsvarar ej allenast den för hvarje låns hela belopp. utgående ränta, utan äfven derutöfver en procent af det i obligationerna föreskrifna kapital, könimahde det anslag att utgå för amorteringen af Hvårt öch ettssärskilt lån från och med året näst efter det, hvarunder obligationerna: för samma lån blifvit till lånegifvarne utlemnades. och. bör sågdei anslag fortfarande och med -oförminskadt belopp utgå! ända till dess -hela lånet blifvit i stadgad ordning betäldt; e) det årliga ränteoch. amorteringsanslaget bör ingå: till.en: särskild redovisad--liqvidations--och amortissementsfond,-hvars-behållning skall för det med desså medel afsedda ändamål oförryckt tillhandahållas och användas; så att ränteliqviderna vid derför ISSN ENE EERO ED Och efter dönna vunna öfvetty jelse började epusöreit bli Värmare, Han tyckte sig finna, l 44 dan Stäcta af hugatg döttrar oervnaAnerade