Aftonbladet – 30 maj 1857, sida 2

inre Rom, hafvande sina stödjepelsre inom en del af vår prelatur och kanske mera vådligt för vårt kyrkliga lif äs den yttre katolicismen, mot hvilken nationen bättre är på sin vakt. Dessa diskussioner böra äfven innebära en påminnelse om nödvändigheten af kyrkomöten, af en sann kyrklig representation. Det är i sanning föga uppbygligt att dessa riksdagsprester, som äro skickade till riksdagen utan ringaste afseende på det kyrkliga, utan blott på politiska och ekonomiska frågor, ensamma skola behandla frågor, i hvilka så väl rester, som dertill särskilt vore af sina ; embetsbröder utsedda, som ombud för församlinI garne borde ha rätt och tillfälle att yttra sig.