Aftonbladet – 22 maj 1857, sida 2

Histörien skall en gång fälla sin dom öfver det sätt, hvarpå under konung Oscars regering den för fäderneslandets framtid kanske vigtigaste fråga, som någonsin varit föremål för framställning från svensk konung! till svenska folkets representanter, blifvit beredd och behandlad såväl af konungen och hans regering; som af rikets ständers statsutskott vid 1857 års riksdag. Vid ränsäkaändeti häfdern. för den tid, i hvilken vi nu bestämma öfver ve eller väl för ofödda slägten af efterkommande, skall denna omutliga domstol kanske såsom en mildrande omständighet vid domen öfver konungen omfömäla, att bland hans rådgifvare på den tiden beklagligtvis icke fanns någon enda, som förstod eller vårdade sig att med statsmannens sang och insigt och omtänkssmhet sjelfständigt pröfva det förslag, för hvilket de åtogo sig att bära ansvaret inför samtid och efterverld. Men den skall åtminstone icke finna enahanda mildrande omständighet vid domen öfver folkets representanter på denna tid, i fall dessa skulle lika besinningslöst åtaga sig samma ansvar. Den skall fastmera säga, att innan rikets ständer fattade sina beslut i det vigtiga ämnet representanterne icke allenast hade haft tillfälle att låta bättre upplysa sig af en länge fortsatt offentlig diskussion, utan att äfv-.n inom det rikets ständers utskott, som behandlat ärendet, en aktningsvörl minoritet af reservanter höjde sina röster emot majoritetens och partisinnets blinda framrusande och gåfvo skäl för sin protest deremot, hvilka funno genklang hos alla, som med sans och oväld besinnade frågans beskaffenhet och omätliga vigt för fäderneslandets framtid. Våra läsare känna statsutskottets beslut i den stora jernvägsfrågan af de underrättelser, som vi förut derom lemnat. Vi ha uti utskottets numera tryckta utlåtande, på några redaktionsförbättringar när, förgäfves sökt några nya och bättre skäl för majoritetens beslut, än de, som redan innehöllos i riksgäldsafdelningens förslag och som vi förut underkastat granskning. . Deremot finna vi betänkandet, som upptager 79 tryckta qvartsidor, åtföljdt af reservationer, som upptaga icke mindre än 82 sådana, och som till en del betrakta ämnet från nya sidor. Vi skola efter löfte redogöra för de vigtigaste deribland, och vi fästa oss dervid här till en början vid de delar af reservationerna, som angå det föreslagna systemet i dess helhet, förhehållande oss att framdeles särskilt redogöra för de delar deraf, som angå vissa detaljer och företrädesvis striden angående, vägen norr eller söder om Mälaren. De punkter i utskottets betänkande, som handla om systemet i dess helhet, äro. företrädesvis den 2:dra, hvaruti först i allmänhet föreslås, att rikets ständer måtte godkänna samt antaga och fastställa ett visst system för statens jernvägsbygnaders utföranden, samt den -3:dje, hvaruti detta vissa system närmare specificeras genom hemställan, att rikets ständer måtte såsom. stameller statsbanor : antaga och bestämma följande jernvägar, nemligen:. vestra, norra, nordvestra, södra och östra stambanan (efter de ungefärliga riktningar vi förut uppgifvit) samt den s. k. sammanbindningsbanan (från Askersund öfver Örebro till Sala). Den främste bland reservanterna mot dessa beslut är utskottets egen ordförande friherre Tersmeden. Anmärkande det anmärkningsvärda deruti, att utskottet föreslår rikets ständer att antaga ett visst uppgjordt system för alla statens jernvägsbyggnader, innan de undersökningar, hvilka äro oundgängliga för att med säkerhet kunna, bestämma hvarest. banorna böra läggas, blifvit fullständigt verk0 ÅH ag rn narr MR Aina