Aftonbladet – 19 maj 1857, sida 3

gen hade, till följd af inkomma anmärkningar frå rikets presterskap, tillstyrkt flerfaldiga mindre or förändringar .i komiterades förslag, af hvilka åtski ligacblefvo antagna, men de flesta ogillade. Bisko Björk, prosten Landgren oeh doktor Nordlander ö! vecklade skälen för pastoralafdelningens förändringä Biskop Annersiedt, hofpredikanten Wensioe, domprc starne Bring och Björling försvarade komitess för slag. Afdelningen bade uti 2:dra kapitlet föreslagi en förkortning af förbönerna för sjuka och för til frisknade, äfvensom en annan ordalydelse af bönen församling, der kyrkobygnad förehbafves, hvilka för Ändringar ståndet biföll. Vid 3:dje kapitlet, om döpelsen, uppstod en längr diskussion, huruvida, då flera barn döpas, Fader vå skall läsas helt och hålet för hvarje barn särskilt hvilket syntes vara en allmän mening. Vidare on dopfrågan: Barn, vill du till denna tro varda döpt? borde framställas särskilt till hvarje barn då fler döpas, hvilket yrkades sf hofpredikanten Wensioe domprosten Björling m. fl. Detta avsågs deremo o:ämpligt och snart sagit omöjligt, då faddrarne til 3 å 10 barn voro på en gång samlade i koret, hvil ken åsigt framhöils af doktorerne Säve och Nord lander m: fl. Att förmaningen till faddrarne skull utelemnas, då inga faddrar i egentlig mening är att tillgå, hade afdelningen föreslagit, och detta yr kades af biskop Björk. De flesta andra åter ansågo att uti handboken icke borde upptagas något doj utan faddrar, hvilket erkebiskopen äfven fann min dre förenligt med kyrkolagen, och frågan bärom för föll. Att språket Rom. 6: 3, 4 jemte den så kallad gloria minor skulle afsluta döpelseakten, ansågs a doktorerne Säve och Sandberg m. fl. väl vara godi men de trodde likväl, att den offentliga förmaninger till församlingen efter döpelseaktens slut i kyrkan om finnes uti nuvarande handbok, skulle saknas och höllo före, att den med några obetydliga förän dringar bort bibebållas. Emellertid blefvo näågr punkter till afdelningen återremitterade. I 4:de kapitlet, om ungdomens första nattvards gång, uppsiodo skiljaktiga meningar huruvida frågar till nattvardsbarnen: vErkännen I denna lära vara gudomlig sanning, den rätta vägen till saligheten?s skulle bibehållas eller icke. Doktor Nordiander m. fl omtalade, huru missnöjda Norrlands läsare voro met denna fråga; och 5enom votering med 14 ja mot 11 uej blef den utesluten och afdelningens förslag anta. et. Föreskriften att barnen på nästa söndagen efte: konfirmatiouen böra tillsammans begå den hehbga natt varden fann biskop Björk mindre lämplig, utan an åg det böra lemnas åt de konfirmerades fria behag Detta åter bestreds af andra, som ansågo det när varande bruket vara högtidligt och böra bibehållas hvilket också blef ståndets beslut. Af några mindrte förändringar i den enskilta aflös singen i 7:de kapitlet blef, efter några yttranden 8 biskoparne Annerstedt..och Björk, doktor Sandberg m. fl., den ena antagen och de öfriga afslagna. Frå jkanhuruvida nödvändigt kyrkorådsledamöter skol: dervid vara närvarande, eller om pastor ej får dertil nise andra församlingsledamöter, återremitterades. — Scwåndet åtskildes kl. .!V 11 e. m. Borgareståndet. Diskussion om statslånsanbudet. , K. Maj:ts, i lördagens plenum bordlagda skrifvelse angående hos K. M. framstäldt anbud å amorterings län till svenska statsverket, föredrogs, dervid orde först lemnades åt ; Hr Wallenberg, som yttrade: Den 16 Maj öfverlemnades: till riksståndens plena medelst en K. M:ts nådiga skrifve!se ect vill koogl. finansdepartementet :gepnom agenten Herman Hein: hgifvet, af nordtyska banken och herrar H.J. Mörck komr. gjordt låneanbud stort 15 millioner Hbr m:k, art tillhabdahbållas uti 36 terminer, en i hzarje må. nad från kontrakiets afslutande, mot erhållande aj 2 , procents kapitalrabatt och 4, procents ränte samt I procents årlig amortering å nominella beiop. pet; hvarjemte agenten förklarat sig villig att, un der vissa, ej omnämda förbehåll, förrän obligatione: utfärdas, afilemna 4 millioper Hbr m:k af. berörde lån. samt att åteöja sig med 2 procents kapi alrabat. derest svenska sratsverket ville förplikta sig, på i öf. rigt enahanda vilkor, emottaga ytterligare 7!, mil: lioner Hbr m:k af berörde länebjudande, derest de under loppet af tvenne år skulle någon gång finna med sin fördel förenligt att göra bruk af; en dylik statsverkets förpliktelse, hvilken icke vore förena: med någon rätvighet för staisverket att utbekomms denna del af det ifrågastälda lånet, hvars totalbelopr således utgjorde femton å tjugutvå ochr en half mil lioner Hbr mik: Dan nådiga skrifvelsen innehöll vidare, att lånexnbudet icke var för den lånvebjudand: bindande längre:an 7 dagar, eller till och med der 23 inhevarånde Maj, samt alt dithörande bandlingar skulle tillställas det utskott, till hvars handläggning frågan hänskjutes. Först och främst, beträffande det formella af denna fråga, måste det väcka någon förvå: ning att Korgl Maj:t velat, — må vara utan förord,— öfverlemna il ständerna ett dyhkt anbud och derigenxom tör sin del g Nat, dels att sven. ska statsverket skall :begynna sina låneoperationer förrän rikets ständer fattat beslut i hufvudfrågano, pemligen om jan skall upptagas eller ieke, dels att enstaka låneanbud, utan något allmänt föregånget kungörande att stated ämnar upptsga lån, böra gö ras till: föremål för ompröfning och beslut. Det vill synas, som om rexeringen såsom sin åsigt intagit, aut stutsskuld i och för sig sjelf utgör en lycka för landet, och ait man ej nog hastigt kunde uti ymnigi mått komma i åtnjutände af denna tycka. Vore jernvägsfrågan, — betraktad såsom en till lanlets iodustrielia utveck!ing hörande nödvändighet, — ensamt måiet, så borde man hafvw tillåtit både att ernvägsauläggningarne :stadkommos i naturbg Ordlaing och act nödiga medes anskaffande skedde på tt mindre klandervärdt sätt, än det nu ifrågastälda )m dessa föru:sättmegar saknade all grund, så skulle nån: sldrig hafva kuunat ifrågasätta att slån för sta.ens räkning skulle upptagas annorlunda än genom ffentlig inbjudniog till verldens kapitalister att vill ss utsalt tid till riksgäldskontoret afgifva sina låneinbud, antingen muntligen, eller skriftiigen förseglales, Så tillgår i andra länder, och beträda statnakterna bos oss uti Jånefrågan en anoan väg. än len offentliga förhandliogens, så uppgifver man gärlet för intrig och korrupt on. Af det för land och rike o!yeksbringsnåe beslutet, ut staten skall uteslutande på egen bekostnad anägga jernvsgar, blef det en naturbg följd att komnunerna skulie täfla att få denna fördel hvar och en Il sig, då derpå ingenting vore att föriora, men åtninstone en tillfällig p isstegriog af jord och arbete tt vinna, Sedsn jernvägsnäter blifvit så utspunnet, tt deruti.uppföngats nog många små intressen för tt sammanl:gda utgöra majoritet inom represgntaiohen, så mäste minoriteien och landet foga sig, äf(en om ofruktbsra jernvägar blifva rikets bojor. Men m I, st:änge herrar af majoriteten, ären såkra om egern, så vären för eder.e;en skull ädelmodige nor ti ej öka lavdets börda genom att besluta stats kuld till had pris som helst genom antagandet at äneanbud utan förutsången täflan.