Aftonbladet – 7 maj 1857, sida 2

kulle förfela att främkalla den ifriga agitaon söm man nu ser pågå i en annan fråga, r det dock att hoppas, att tidslägets allvar ch framtidens ej otydliga varningar skola ara tillräckliga att förena alla, hvilka fosterandets välfärd ligger om hjertat, regering så äl som folk, till en verklig och kraftig lösing af dessa frågor. Pallistiver duga här j. Vår tid är sannerligen ej en tid för undykter och uppskof, och aldraminst när det kan älla frågan om vårt vara eller icke-vara åsom naton. Den tid kan komma förr n vi ana, då: vi — den generation som i lag är — kan kallas att gå i, vapen för land ch fribet. Äro vi beredda derpå? Är fol.ets fördighet att sköta vapen sådan den borde ch. behöfde vara? Är ens dess härdighet ch fysiska kraft densamma som i ej längeedan förflutna tider? Och, framför allt, är npajonalandan hos folket så vaken och så stark, tt den ej blott kan till en viss grad ersätta vad som brister i styrka och vapenfärdighet, tan äfven och förnämligast gifva dem denna högre. kraft och lyftning, hvarigenom de försi söra ett folk oöfvervinneligt? Vi få ej göra ss några illusioner. Vi ha dertill hvarken id-eller råd. Sjelfva nationalfåfängan kan ej lölja för oss att vi ej mera äro desamma som våra fäder voro. I kärlek. till friheten, åtminstone när det gäller att uttala den, kunna vi mäta oss med dem, men ega vi deras ihärdighet och kraft att försvara den? Vi äro mera civiliserade än de voro, men vi äro äfven mera vekliga. Det har visserligen blifvit en nästan till jargon utbildad allmän föreställning, att..veklighet nödvändigt mäste följa civilisationen i spåren; men denna villfarelse har lyckligtvis i våra dagar funnit den kraftigaste vederläggning i ett af vår verldsdels mest civiliserade länder. I intetland står civilieativnen högre än i England, men i intet land är folkandan kraftigare och folket mera härdadt. Och orsaken härtill är ingen enran än den, att vid uppfostran den intellektuella bildningen aldrig fått ensidigt taga öfverhanden på den fysiskas bekostnad. Engelska folket älskar fysiska idrotter, och ingen bildad engelsman anses gerna kunna undvara färdighet deris Deraf torde också till ej ringa del: kunna -förklarae den sjelfkärsla som uimärker detta foik. Vilja vi betrygga värt sjelfbestård och stärka våra försvarskrafter, måste vi derföre i första rummet grunda dem på en manl gare uppfostran. — Det är ej heller. första gången denna åsigt uttalas. Gymnastikens fader i vårt lard, dem om foösterlandets lycka och välfärd så stort tänkande Ling, uttalade der redan för flera tiotal af år sedam, och sedermera hafva, ju mera de högst betänkliga följderna af det ensidiga uppfostringssättet trädt i dagen, allt flera röster hörts varnas Vianförde för någon: tid sedan ur ett tal. af.prof. Branting, sorgliga, eburu tyvärr alltför sanna, ord om det aftagande i fysisk kraft, som med hvarje år förspörjes hos allt: flera af den nu-Å varande generationen, samt hans tankar om det enda verksamma sättet för det ondas häfvande, Det är till :en förbättrad uppfostran haa hänvisar, en uppfostran, hvars bufvudsyfte är en frisk själ i en stark kroppo. Som Jett bland de verksammaste medlen till vinnande af detta syfte anser han införande af krigiska öfningar i skolorna: Till samma resultat har äfven en författare kommit, som nyligen i Sv nska Tidningen meddelat en serie af förtjenstfulla artiklar om värt natiopalförsvar, och i hvilken vi (under signaturen G. N.) tro oss igenkänna en annan af gymnastikens förnämste målsmän i vårt land. Sedan denne författare framstält sina åsigter om stamtrupper och folkbeväpning — åsigter till hvilkas upptagande vi torde återkomma — uttalar han sin öfvertygelse att denna senare likasom landets försvar öfverhufvud framför allt måste grundas på en krigisk uppfostran. Huru han tänker sig derna, låta vi honom sjelf utveckla genora att här anföra ett utdrag af hans senaste årtikel i Sv. Tidningen. Sedan han visat, buru den första gymnastiska undervisningen i folksko:an bör a ledighet och uthällighet i rörelser, yttrar an; Af hvad vigt denna är för krigaren faller så tydligt i ögonen, att något vidare ordande härom icke torde vara bebhöfligt. Denna bildningsgrad kan utan all svårighet i folkskolan meddelas och förvärfvas, om det anbefalles folkskolelärarne att häruti meddela den undervisning de vid seminarierna böra hafva erbållit. Användbara föreskrifter för dessa öfningars bedrifvande finnas i det Lingska Reglementet för gymnastik äfvensom i Undervisning igymnastik efter Ling, af G, Nybleuss, hvilket senare lilla arbete särskilt för detta ändamål är utgifvet. Att skolorna ipgentiog kunna förlora på sådang öfningar, utan tvärtom derpå i flera afseenden måste vinna, synes vara ganska tydligt. Lika tydligt är det äfven, att ingen kostnad häraf uppkommer, ty allt detta kan öfvas utan allt särskilt redskap hvarhelst man endast har någorlunda utrymme. Yrkandet häruppå har vid denna riksdag äfven i väckta motioner låtit förnimma sig, särdöles hafva inom bondeståndet flere röster härför höjt sig; måtte derföre rikets ständer åtminstone i denna till utseendet obetydliga, men dock ganska vigtiga punkt blifva eniga, så att regeringens här alltför långt drifna betänksamhet må få en i all måtto giltig anledning att gifva vika för nationens och dess försvarsväsendes verkliga och pu högt uttalade behof. Så väl för dessa öfningars skullsom för vinnandet af någon stadga och något sammanhang i den med folkskolan afsedda allmänna bildningen borde det vara ovilkorligt föreskrifvet, att gossen ända fills ban blifvit konfirmerad, åtminstone någon kortare tid om året, skulle besöka skolan och icke, såsom nu tämligen allmänt lärer vara händelsen, redan med 12:te året upphöra med all skolgång. Etter konfirmationen borde ynglingarne vara skyldige att till dess beväringsåldern uppnås, vid kyrkan eller annan lämplig samlingsplats, under ledning af någon i secknen boende underofficer. eller kerporal öfva sig i målskjutning, bajonettfäktning med trägel vär — ty bajonettgeväret är såsom skarpt vapen ens dast en pik, och denna kan ju gerna vara af trä — samt den enklaste manövern. Dessutom böra på de Mn hvad oören I då? Hurn tillbringen Pa ec br pr Fr ND ES ST a mh Mk 00 mm ch 0 oh