sluta sig till vice talmannen, som vid senaste riksdag äfven deltagit i bemliga utskottets förhandlingar. Mengel anmärkte, att han helt yänskapligt blifvit angripen från alla håll, och att han nu till sist äfven bafi nöjet blifva det bakifrån. (Petter Jönsson sitter några bänkar bskom Mengel). Han upptog derefter åtskilliga anmärkningar till besvarande, bland andra den af Ola Månsson, att personer af lägre rang icke få tillträde till hofven. I fråga derom erinrade ban: att alla kungbga slott hafva åtskilliga särskilta små ingåvgar, och det fr genom dem personer af lägre ställning inlåtas. Sahlström, som härefter fick ordet, erkände motståndarnes öfverlägsna skicklighet att förfäkta sin sak och beriktigade ett af honom under diskussionen om utrikesministerns anslag begagnadt uttryck, samt uttalade derefter den öfvertygelsen, att vår s-ällning till Ryssland, som alltsedan föregående ock sista finska kriget varit högst svår och bekymmerväckande, genom novembertraktaten icke blifvit väsentligen förändrad, utan ansåg talaren, att Rysslands inflytande ännu såsom förr tyrger på oss, hvarföre han också fruktar faran ännu i denna stuod. Rudberg tyckte, att man här icke borde ingå på personligheter, utan att. man blott borde hålla sig till betänkandet; i sjelfva frågan slöt Rudberg sig till hr Björcks reservation. Anders Gudmundsso 2 hade begärt ordet föratt anföra hvad Rudberg recan sagt, och instämde derföre: nu med honom. Bengt Nilsson från Kronobergs län förklarade sig äfven för hr Björcks reservation, hvilken ock blef med afslag på utskottets framställningar af ståndet gillad. Häremot reserverade sig Ola Månsson och Matts Persson. Till Redaktionen af Aftonbladet, I n:ro 69 af Aftonbladet för sistlidne tisdag — om diskussion af andra hufsudtiteln — tillägger Aftonbladet mig hafva yrkat blandannat: en särskilt förhöjning för olika lönebelopp åt tjenstemännen,. Så är icke förhållandet, som af ståndets protokoller kan inbämtas. Jag sökte visa omöjligheten för ständerna, att genom pröfning af hvarje särskilt lön reglera tjenstemännens löner i system, hvilken reglering borde få anstå till annat tillfälle; hvarföre jag yrkade, att vi i likhet med hvad som hade skett i Danmark, borde; öka lönerna med vissa proceot af beloppen. Måhända torde denna förklaring i något nummer af Aftonbladet för denna vecka få inflyta. Stockholm den 26 Mars 1857. Carl Raab.