Aftonbladet – 9 mars 1857, sida 2

LANDTBRUKSLITTERATUR. 1. Sjunde allmänna landtbruksmötets förhandlingar af J. Arrhenius. 2. Vidskrift för landimannaoch kommunalekonomien af J. Arrhenius. Sextonde årgången. Upsala 1856. Den nitiske och insigtsfulle utgifvaren har genom dessa arbeten ytterligare förvärfvat sg våra landimäns tacksamhet och erkänsla. Man skall i: sanning vara så lifvad för ett rationelt andtbruks införande, som hr Å. är, och ega så stor arbetsförmåga som han besuter, för att soedhbinna redigerandet af dessa arbeten, upptagen såsom han är af den maktpåliggande för. ståndareoch förste lärarebefattningen vid Ulltuna landtbruksinstitut. Det billiga pris, hvarill begge dessa skrifter hällas allmänheten tillhanda, ådagalägger äfven, att det icke är den pekuniära vinsten, som utgifvaren afser, utan rhämligsst en önskan; att de må bli allmänt spridda. Det sjunde allmänna landtbruksmötets förhandlingar synas oss, framför de föregående nötenas, hafva en stor förtjenst uti det goda urvalet af sakrika diskussioner öfver landtmushållningafrågor af mera framstående vigt. Med särdeles fullständighet behandlas sålunds frågorna om landibruksläroverken, om den odlade jordens afdikning och hvad dermed eger samband, guanons och andra trämmande gödnin ,sämnens användningssätt och verkningar, rotfruktsodlingen, ladugårdsskötseln och husdjursafveln, behand!iingen och användandet of olika oderslag, skogshushållningen och trädgårdsskötseln Mm, m. Den inhemska etfarenhbeien framräder i desta förhandlingar allt mera bestämd ;ch tillförlitlig; nyttan af dessa möten — utbyte af erfaftenhet — blir allt mera tydlig, på samma gång man inser, huru detta utbyte äniamålseniigast skall åstadkommas. Den utmärkta förmåga hr A. eger, att kort och klart återgifva hufvudmomenterna af hvad hvarje talare anfört, föranleder oss till dens inskan, att bestyrelsen för kommande Jandtbruksmöten måtte bemöda sig att erhålla hr A. till dessa mötens sekreterare. En verklig enhet i fortgången af dessa redogörelser skulle ohfva följden deraf, och allt det pjoller afskiljas, som i åtskilliga af de föregående mötenas förbandlingsr utan all nytta blifvit inväfdt. Önskligt vore ock, att vid kommande möten icke så stort antal frågor uppstäldes vill besvarande. Diskussionen skulle deraf vinna i grundlighet och värde. Att fråga väl, är emellertid svårare, än att fråga mycket; till det förra fordras en viss öfning, jemte an grundlig insigt uti de ämnen, hvarom bör fråsas, och dertill tarfvas specielt hvad isom hörer till landtbruket att: följa med detsammas utveck!ing både inom och utom fäderneslandet. Vi lägga dessa råd och erinringar kommande landtbruksmöters bestyrelser på hjertat. Hr Arrhenii Tidskrift för landtmanna-och kommunalekonomien har med sistlidet år uppnådt sin sextonde årgång, något hos oas ganska ovanligt, men bevisande å esa sidan utgifvsrens oförtröttade nit, och å andra sidan allmänhetens fortgående intresse för tidskriften, Detta intresse är också välgrundadt; ty den är redigerad med stor omsorg, valet af artiklar göres alltid med urskillning, de hafva städse ett praktiskt syftemål, och äro, så vidt möjligt varit, grundade på här i landet vunnen erfarenhet samt tillämpliga på här rådande förhållanden. Utgifvaren har ganska sparsamt försett sin tidskrift med öfversättningar från utländska journaler, hvilket vi hålla honom räkning för; de flesta, som i den vägen stå oss till buds, äro så förbåldt lärda, att de sällan läsas med hugnad. Andra länders rön i landtbruket meddelas dock i tidskriften, då de äro af verkligt värde för våra landtmän. I hvarje häfte lemnas en resume öfver vår landtbrukslitteratur; den är visserligen kort, men tillfyllest såsom vägledning för valet af landtbruksskrifter. Hr A:s kritik är alltid oväldig. I tidskriftens senare årgångar förekomma flera intressanta rön och försök, gjorda vid Ultuna och meddelade dels af hr Arrbenius, dels af institutets öfriga skiokliga lärare. Detta förfarande gilla vi på det högsta, och önska att dermed måtte fortfaras. Med de resurser, som finnas vid Uluna att få anställa noggranna försök, bör mången värderik vägledning för andra landtwän, som ej hafva tid och råd att göra sådana, men önska att förnimma resultaterna, kunna åstadkommas. Vi afsluta vår anmälan med att tacksamt erkänna hr Arrhenii bemödanden, och satt varmt rekommenders hans skrifter hos våra landtmän. Å