Article Image
erhålla ea tillrättavisning. I alla händelser skal saken bidraga till att visa, att det lägre presterskapet, ej miadre än ssmbhällets öfriga klasser, längtar efter av blifva befriadt från det hierarkiska, god tycket. Omtring 3000 invånare uti Moulins hafva till kej saren ingifvit en petition, hvaruti de anhålla, attde af biskopen suspenderade presterna måtte återinsättas i sina embeten. : Sieteles, artikel ora lagstiftande kårens session antages endast hafva varit ett svepskä för den andra varning, som regeringen ga tidningen dena 23 Februari, hvaremot segent liga orsaken skall vara ettredan förut infördt, i högsta grad hofsamt yttrande om förändring i presslagstiftningen. Siecle skall på senare tid under hand erhållit flera vinkar om, att tidningen borde afbålla sig från allt diskuterande af de inhemska konstitutionella förbållandena; men redaktionen ville dock vågs försöket, under förhoppning, att hon, gerom att föra ett hofsamt språk och vara ytterst försigtig skulle undanrödja all anledning til farhåga hos regeringen. Utgången har emellertid visat, att regeringen icke vill veta at någon diskussion i detta ämne, och Sjecle har nu råkat i samma kinkiga ställning, hvar alla öfriga icke bonapartistiska organer, me undantag af Journal des MDebatsn, befinna sig, nemligen att kuvna su-penderas, så snart bladet väcker minsta misshag hos regeringen. Af de i Paris utkommande tidningarae hafva nu följande erhålht två varningar: Presse, Siecle, Assemblee Nationale, Union, Estafette och Gazette de France. I förstädersa hafva, till följd af den 24 Febr., åtskilliga arresteringar egt rum. Nat ten till den 24 hade flera kransar blifvit nedlagda vid bastillekolonnens fot. Det stora kartverket öfver Frankrike, hvarpå man under krigsministerens ledning arbetat i trettio år, blir ändtligen färdigt i år. Blott 15 kartor återstå ännu att utarbeta af de 257, hvaraf verket kommer att bestå. Officielia uppgifter gifva vid handen, att införseltu!len i Januari 1857 uppgick tiil 13,.804,112 fr., bvaremot den i Jan. 1856 blott utgjorde 11,105,:08 fr. Det är hufvudsakligen spirituösa drycker, kaffe, socker och silke, som bidragit till detta resultat. Redaktören af Figaro, hr de Vilmessant. hvilken för någon tid sedan duellerade med en af Polichinels redsktörer, skulle den 27 Febr. åter hafva en dylik affär. Louis Uiback, hufvudredaktören för Revue de Paris,, fann sig nemligen förnärmad af ett uttryck i Figoros följetong, hvilken var författad af skådespelerskan vid theåtre frangais, Augustine Brohan, och han utmanade i anledning deraf Vilmessant, emedan han naturligtvis icke kunde fordra upprättelse af ett fruntimmer. Enligt hvad som berättas uti Independance belge, skall det emellertid hafva lyckats att åvägabringa förlikning, så att hela saken kommer att aflöpa med en förklaring, som skall införas i Figaro. Dessa och dylika tilldragelser förklaras litt deraf, att polemiken i den franska tidningspressen har antagit en mycket personlig karakter, hvartill orsaken förnämligast är att söka deruti, att tidningarne 1 denna riktning ega full frihet att säga sin tanke rent ut, och det har hittills icke heller lyckats att förmå tidningsskrifvarne att föra ett mindre hätskt sprsk mot hvarandra, oaktadt detta oskick är farligare i Paris än annorstädes, emedan det der oundgängligen leder till dueller. Den nämda skådespelerskan har också genom sina följetonger gifvit anledning till, att den äldre Dumas, med hvilken parisarne för närvarande eljest föga sysselsätta sig, åter blifvit föremål för någon uppmärksamhet. Han har nemligen skrifvit ett bref till direktören för theåtre frangais, hvari ban fordrar, att Augustine Brohan skall mista alla de roller, som hon i hans stycken spelar, emedan hon ien följetong tagit sig för att håna och förtala den landsflyktige Victor Hugo. ENGLAND. Uti fortsättningen af det anförande, hvarigenom Cobden motiverade sin mot regeringen riktade resolution. beträffande kriget med Kina, yttrade nämde talare bland annat: . s De dokumevter, regeringen framlagt för oss, äro en bedräglig samling af de förment. förnärmelser kinesarne tillfogat oss. Lord Clarendon har ådagalagt föga värdighet då han tillstälde oss dessa usla dokumenter för att försvara en dålig sak. Jag hartagit kännedom om andra dokumenter, som förtjena den största trovärdighet, och bland dem finnas flera bref från sir John Davis, hvilka bära vittnesbörd om kinesarnes vänliga karakter och fredliga sedvanor; men på samma gång beklaga sig dessa bref öfver våra landsmärs stolta uppträdande, och det lärer, efter hvad sir Jobn Davis påstår, vara vida svårare att stå i förbindelse med dem än med de infödda, så att jag deraf rättvisligen kan draga den slutsatsen, att engelsmännen behandlat kinesarne på ett hånfuil:, öfvermodigt och sårande sätt. Jag kan icke nog kraftigt fördöma de pretentioner, som de engelska köpmännen röjt genom att begagna u:tryck, som biott kunna vara dikterade af stolthet och våldsamhet. Head beträffar främliogars tillträde till Kanton, bestämde traktreten af 1843 verkligen, att s:aden skulle stå öppen för dem; men sf sir George Bonhams depercher till lord Palmerston kan man finna, att det var omöjligt att bringa denna bestämmelse till verkställighet, enär Kanions innevånare voro stolta, oregerliga och fien.lgt stämda mot engelsmännen. Att efiersträfva ett sådant mål, skulie gerför i mina ögon vara en chimere, följaktlgen icke utgöra någon g:ltig anledning till öpphande af fientligheter; och äfven om man ville utgå från det antagandet, att traktaten nu kunde genomföras med våld, kunde sådant blott ske för en kort tid och utan gagn för oss, då den i och för sig är outörbar. Sir John Bowring har icke blott kränkt foikrätten, utan äfven öfvertrödc sina instruktioner. Och då vi nu betrakta frögan från en anvan synpunkt, se vi då icke att öfriga nationer hafva protesterat mot Englands beteende, och att striden med Kina kan inveckla oss i beklagliga kollisioner med andra makter? Och hvilket resultat hoppas man häraf kunna ernå? En del af Kantons murar ha blifvit förstörda för att tvinge guvernören till underkastelse; men guvernören bar icke underANNONSER OEI SO YEN SNES e— —— sm

9 mars 1857, sida 3

Thumbnail