Aftonbladet – 7 mars 1857, sida 3

DAGENS PLENA. Ridderskapet och Adeln, Friherre R. Cederström föreslog, att nästa riksdag skulle börjas den 1 November 1859, hvilken motion begärdes på bordet. Hr G. P. af Sillen afgaf ett anförande i anledning af kongl. propositionen om statsverkets tillstånd och behof, i hvad den rörer länspotarierna. Det från regeringen till ständerna öfver!emnade utkast till lag, angående ordningen och vilkoren för utländsk mans upptagande till svensk undersåte, föredrogs derefter. Grefve Lagerbjelke upptog såsom sin motion detta förslag, med anhållan om remiss till lagutskottet. Grefve Björnstjerna beklagade, att vid förslagets afgifvande förbisedt blifvit, att genom en skilnad i naturalisation för norrmän och utländske män första steget kunnat tagas till en närmare förening mellan brödrafolken, hvilka ännu äro så åtskilda, oaktadt rikenas förening varat nära ett halft sekel. Tal, hoppades dock på intresset för denna förening hos de män, som sitta i lagutskottet, att det skulle åstadkomma ett förslag, hvarigenom ett folk, som i språk seder och ursprung är alldeles lika med det svenska, och som, om det gäller, skall gjuta sitt blod tillsammzns med vårt, måtte i afseende på vilkoren för naiuralisation ställas i annat förhållande än turkar och kineser. Såsom skäl, hvärför man i Sverge borde taga första steget, anförde tal. att den handlar adlast, som i detta fall gifver initiativet. Tal. önskade att första punkten måtte komma att innehålla, att svensk medborgarerätt eger hvarje välfrejdad norrman, som densamma önskar, och att i andra ponkten afhandlas om utländsk man som åstundar medborgarerätt. p Frih. A. : Raab instämde med grefve BjörnstjerDa, men ville att i förslaget skulle heta icke att norrman skulle ega, utan efter ansökan erhålla med