Aftonbladet – 7 mars 1857, sida 3

En Presteståndet. Diskussionen öfver biskopsembetena.i (Forts. från gårdagsbl.) Doktor Nordlander anmärkte det förhållande, att ropet mot biskopsembetena aftagit, och att man numera med sitt klander ej vidare såsom förut vände sig mot institutionen, utan endast emot löneinkomsterna. Som i afseende på dessas belopp vore gängse öfverspända föreställningar, hvilka tal. ansåg hafvå inrotst sig liksom en sjukdom, vore enligt talarenå åsigt en undersökning om förhållandet bästa botemedet för en sådan sjukdom, och förordade han i anlednivg deraf en underdånig skrifvelse. Kyrkoherden Schönbeck. Då det inom ståndet syntes vara en allmän mening, att en undersökning af biskopslönerna borde ega rum och dermed motionärens önskan i hufvudsaken vore uppfyld, kunde hap fatta sig helt kort, och ville dervid i första rammet bemöta några af de anmärkningar, som dels reservänterna inom utskottet framstält, dels tal. inom ståndet. Man hade velat finna, att det i presterskapets privilegier skulle finnas hinder för utskottet att afgifva ett sådant betänkande som det ifrågavarande. Denna mening vore ej talarens. Ett förslag till borttagande af prebendepastorater från nuvarande innehafvare kunde visst icke från utkottet bafva utgått, men deremot kunde ett dylikt förslag angående dessas efterträdare lika väl af utskottet uppgörar, som af rikets ständer i dess helhet bifallas, utan att privilegierna derigenom kränktes. En reservant hade yttrat att utskottets förutsättning hvilar på en falsk grund, då, enligt dennes förmenande, lönetillgångarnt vid biskopsstolarne icke skulle lemna något öfverskott, om prebendepastoraterna borttoges. Tal. antog deremst att det redan var, åtminstone hvad en biskopsstol angick, fullt ådagalagdt att dylika öfverskott vore att påräkna. Då biskopsbosiället i Lund redan lemnade en behållen inkomst af minst 1500 tunnor, så kunde, äfven om icke det framdeles betydligt stigande arrendet toges i betraktande, denna inkomst väl anses tillräcklig för biskopens aflönande, då, äfven efter prebendepastoraternas frånskiljande, 700 t:r kronötionde återstod för det ändamål ekonomiutskottet angifvit. Detta oaktadt hade en reservant yttrat, att det ingenstädes skulle finnas ett sådant öfverskott. — En vördad biskop, som särskilt gälde för tal. som en stor auktoritet (Th), hade talat för prebendenas bibebållande. Talaren skulle icke våga att möta detta påstående med skäl hämtade blott från egna åsigter eller egeb erfarenhet, men ville deremot vädja från en hög auktoritet till en högre, och anförde derföre ur ett arbete, ) utgifvet för 25 år sedan i Lund, Om det teologiska studium, ned särskilt hänseende till. Sverge, ett omdöme om prebendeväsendet, deri detta stämplades som föremål för alla utlåndingars åtlöje, och det på! stående gjordes, att det af svenskar icke kunde försvaras med något annat skäl, än att det som lånetillgång vore behöfligt. Den lärde författarens upp: gift och påstående hade icke blifvit motsagda och torde således gälla mera än hvad i en diskussiobd derom kunde förekomma. — Tal. kunde ännu lifligt erinra sig, huru alla de, som kunde något döma i dylika frågor, voro eniga om att gifva den redan då frejdade författaren rätt i hvad ban sagt uti dep citerade skriften; och det yngre slägte, till hvilket tal. då hörde, egnade sin beundran både åt ded sanningskärlek och frimodighet, hvarmed författaren yttrat sig öfver flera ömtåliga frågor. Nu vore det en förhoppning, att dem lärde författaren från deå böga plats Kan intagit, skulle bereda framgång åt de många önskningsmål han i det ifrågavarande arbetet framstält och särskilt åt den dom han fält öfver prebendeväsendet. t Biskop Annerstedt förklarade, att om han ej sjelf vore innebafvare af en biskopsstol, skulle han hafvå i allo instämt med prof. Lindgren. Att utaf Kongh Maj:t begära undersökning der utskottet. sjelft utab synnerlig möda kunnat åstadkomma fullsändig utredning, vore lika olämpligt som onödigt. Till en sådan utredning funnes fullständiga och tillförlitliga källor på ganska nära håll, i statskontoret, i civildeparter mentet m. m. Tal. ville likväl ej gifva anledning till det påståendet, att biskopsembetenas innebafvart ville motsätta sig en utredning af frågån. Men ed undersökning i det syfte utskottet föreslagit, nemlisen prebendenas indragning och lönernas jemnare fördelning, måste talaren afstyrka. Det hade blifvit sagdt, att biskoparne ej borde hafva prebenden, emetan sde hade föga tid til att predika, ivgen för öfrigå pabtorala göromål; men. tal. ansåg för sin del i hög! wa måtto vigtigt att-en biskop fortfarande eger och sänner ansvaret af omedelbar själavård, och ehuru hå ej odeladt kunde deråt egna sig, ansåg han valsör nde att ega en oupphörlig påminnelse om detta J AF Henrik Reuterdahl.